|
 | Nyheter |  | | Artiklar | | | Forum | | | Bilder | | | Annonser | | | Recensioner | | | Länkar | | | Kalender | | | Medlemmar | | | Din sida | | | Om... | |
|
Detta är början på en gemensam ordlista över svenska och engelska termer och ord. Vi uppmuntrar alla att lägga in en term/ett ord och en beskrivning till den. Och alla kan också vara med och förbättra beskrivningarna; klicka helt enkelt på ändra texten och rätta felstavningar, fyll på med din utökade beskrivning etc. Tillsammans kan vi bygga ett riktigt bra uppslagsverk för sytermer.
AA B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Acetat ändra texten Syntetfiber. Har liten absorbtionsförmåga, leder värme dåligt. Är inte slitstarkt, skört i vått tillstånd. Används i fodervävnader men också bl.a. i rips, satin, taft och duschesse. Agraff ändra texten Prydnadsspänne av metall eller i snörmakeri. Appetitröckel ändra texten Är den översta underkjolen under rokokoklänningen. Den var mycket fin med broderier och spetsar eftersom man såg den då man lyfte på styvkjolen. Applikation ändra texten Tygbitar som man syr eller limmar fast på ett underlag, tygbitarna bildar sedan ett mönster eller en bild. Arm scye/ scye ändra texten Engelska, ärmhål (vid tillskärning och konstruktion) Atlas ändra texten Se satin Avigsida ändra texten Baksidan på ett tyg. Alla tyger har ingen avigsida utan man kan använda den sida man önskar utåt. Andra tyger har en tydlig fram- och avigsida, t ex tyger med tryck eller tyger med lugg som t ex sammet eller manchester. Vad man använder som framsida är oftast (men inte alltid) enbart upp till tycke och smak. B Baby doll ändra texten Ett stusskort nattlinne som är uppkallad efter filmen ”babykvinnan” där Dianne Carroll spelar huvudrollen som en tonårstjej som sover i en spjälsäng iklädd ett transparent kort nattlinne. Balconette ändra texten Ett franskt ord som betyder balkong, den får nämligen brösten att sticka ut likt en balkong. Den lyfter bysten, men låter brösten ligga naturligt i kupan jämfört med push-up bh: n som även trycker ihop brösten för att få en större klyfta. Tillverkades första gången 1938, men blev inte särskilt populär. Slog igenom på 50-talet då det var stora bröst som var skönhetsidealet. Bandå ändra texten Kommer från franska ordet bandeau. Ett band som täcker brösten. Kom i början av 1800-talet och den kallades ofta för ”brassière”. Återfinns på 20-talet som en bröstlinda som gör brösten plattare. Det är även en benämning på en axelbandslös bh. Betyder också pannband. Banlon ändra texten Namn som används för elastisk syntetisk fiber som man använder i badkläder, sockor, strumpor och udda kläder under 60-talet. Baste/Tack ändra texten Amerikansk/brittisk engelska för tråckla Batist ändra texten Tunnt bommullstyg i tuskaft. Används till t ex till blusar och dopklänningar Bena ändra texten Att bena en korsett innebär att sy kanaler och därefter förse dessa med längder av stål (förr valben, därav "bena"). Stålen kan vara fjäderstål (för raka sömmar, och alltid runt öljettraden) eller spiralstål (för böjda sömmar, kan böja sig i sidled). Plastskenor kan användas men har en tendens att böja sig vid för hög belastning, tex lång användning eller hård snörning. Besparing ändra texten För att spara tyg kan man vid mönsterkonstruktion dela upp mönsterdelar i mindre stycken. Då kan man lägga ut delarna på ett mer ekonomiskt sätt på tyget, man gör en besparning. Ett typiskt exempel är att man på många byxor kapar den övre biten baktill och får den klassiska v-formade delen upptill. Ett annat exempel är biten som kan sitta över axlarna på skjortor/blusar. Besparing ändra texten Bias cut ändra texten Engelska för att mönsterdelen placeras och klipps ut i 45 graders vinkel i stället för i den vanliga trådriktningen. Vanligt vid draperingar och kjolar eller om man vill så ett vävt tyg att få en strechig effekt. Ibland kan även uttrycket "cut on the bias" förekomma om det ska klippas på snedden. Kallas Skrådd på svenska http://www.taunton.com/threads/pages/t00007.asp Bias tape/ Bias binding ändra texten Engelska för snedslå. Bias binder verkar snarare vara termen för en speciell pressarfot som används till snedslå. Bodice ändra texten Överdelen på kläddräkten och snörlivets föregångare som har funnits sedan medeltiden. Box pleat ändra texten Motveck Brasserières ändra texten Franska för BH. Betyder bröstkramare. Kommer från ordet ”bras”= arm och ”embresse” = krama/omfamna. Bri-nylon ändra texten Namnet för nylon från ICI. Briséveck ändra texten Påminner mycket om stråveck men sys med hjälp av speciell pressarfot och tvillingnål. Brännprov ändra texten Brännprov kan man göra om man är osäker på vad ett tyg är gjort av. Fibrerna i ett tyg beter sig olika beroende på material: Bomull, Lin , Rami, Viskos, Modal och Lyocell - Brinner lätt med jämn låga. Luktar brännt papper och lämnar nästan inte kvar någon aska. Ull och Natursilke - Brinner ryckigt och ganska dåligt. Luktar brännt hår och lämnar kvar en klump som lätt kan smulas sönder. Acetat och Triacetat - Brinner mycket snabbt. Luktar brännt papper och ättiksyra, kvar blir en liten hård klump. Polyamid, Akryl och Polyester - Brinner inte utan smälter. Doften varierar beroende på material, lämnar kvar en mycket hård kula eller klump. Busk ändra texten Det engelska ordet för planchett Bustier ändra texten Ett korsettliv som utvecklats från 1700-talets snörliv. Lyfte brösten och höll in midjan. Blev 1947 modern igen och användes då utan axelband och midjekort. Bystinsnitt ändra texten Veck som sys vid bysten, ut mot ärmringningen eller upp mot axeln. Förhindrar att ärmringningen blir för stor och ökar passformen vid t.ex. stora storlekar eller stor byst. Bystveck ändra texten ? Bård ändra texten Bård är ett visst område, av t ex ett tyg, som särskiljer sig på något sätt jämfört med resten av tyget. Oftast menar man en mönstrad kant av något slag men även enfärgade dit sydda tygstycken kan kallas bård. Bården kan varierande i storlek och är antingen invävd eller dit sydd i form av dekorativa band eller liknande. I extrema fall kan ett helt tygstycke bestå av bårder. Det är då mönster uppdelade i breda ränder. C Challis ändra texten Det engelska ordet för mjukt draperande tyg, ofta med blom- eller paisleymönster. Kan göras i flera olika material t ex viskos, används ofta till scarfsar eller kjolar. Chiffong ändra texten Även chiffon, franska chiffon ’trasa’ av chiffe ’trasa’, ’dåligt tyg’) är ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av polyester, nylon, silke eller rayon. Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder. Är svårt att handskas med och rispas lätt upp Connection tool ändra texten Verktyg i maskinbroderiprogram som skapar "connections"= förbindelser(kallas på svenska transportstygn) mellan olika fält vid konstruktion av broderimönster. Cordura ändra texten Slitstark nylonväv uppfunnen av DuPont redan 1929. (numera INVISTA). http://www.cordura.com/index.html Corset-related terms ändra texten Engelsk ordlista av vanliga korsettermer http://www.staylace.com/resourcelist/diction.htm Coversöm ändra texten Se täcksöm D Dalkjusa ändra texten Dalgång bestående av branta sidor och där dalen upphör i fjärran. Damp ändra texten Kommer från engelskans damp=fukta. Inom sömnad används termen just när man ska fukta ett tyg vilket kan göras på olika sätt. Antingen genom att spruta vatten på tyget och sedan rulla ihop och låta ligga för att låta fukten fördelas jämt, kan även läggas i plastpåse för ett bättre resultat. Det finns också särskilda maskiner som använder högtrycksånga. Ofta inbegriper man någon typ av pressning av tyget när man dampar även om det inte har något med den egentliga betydelsen att göra. Anledningen till att man dampar ett tyg är oftast två antingen för att med hjälp av en press (t ex strykjärn) forma tyget eller för att krympa ett tyg (som t ex inte kan krympas i tvätt av någon orsak) Delningssöm ändra texten Söm som delar av ett mönster. Oftast i syfte att få en bättre passform men även för ett rent dekorativt syfte. Delningssöm ändra texten Differentialmatare ändra texten På en overlock, den del som matar tyget. Består av en främre och en bakre del som kan ställas in så den matar tyget i olika hastigheter. Bra att ha om man har tyger som drar sig eller om man vill rynka eller skapa "volang" kant. E Ease ändra texten Kan ha fel i stavningen men det betyder "håll in" när man syr F Fabric ändra texten Eng. samlingsbegrepp för industriellt tillverkade textilier Facing ändra texten Engelska för infodring. Fat Half ändra texten Förkortas FH Kvilttyger är i allmänhet ca 110 cm breda. Det stora landet för många kviltare, USA, mäter tyg i yard. En yard motsvarar 91,44 cm. Man delar en yard tyg i två delar med en stadkant på varje sida då får man två Fat Halfs. ca 55 x 91.44 cm http://www.serve.com/marbeth/fat_quarter.html Fatquarter ändra texten Förkortas FQ. En tygbit som kviltare köper. Kvilttyger är i allmänhet ca 110 cm breda. I USA, kviltens hemland, mäts tyg i yard (91,44 cm). Man delar en yard tyg i två med en stadkant på varje sida(då får man en Fat Half = FH). Sedan delar man varje FH i mitten då får man fyra bitar som är ungefär 55 x 45 cm. En sådan är en FQ. Även de som syr nallebjörnar av mohairtyger uppskattar att köpa tyget i fat quarters. En quarter är en fjärdedel av något, antingen en yard (91,44 cm) eller en meter. Luggriktningen på tyget gör att om man skulle köpa en smal bit så skulle den inte vara särskilt användbar. Mohairtyger ligger på bredden 140 cm (observera skillnaden med quilttygerna) och en fat 1/4 yd blir då en bit på 29" x 18" vilket är ungefär 74 x 46 cm. I andra länder än USA säljs även fat 1/4 mtr och då får man en bit som är 50 x 70 cm. Skulle man råka på en bit som är 1/4 yd så får man en långsmal bit som är ungefär 23 cm x 140 cm. http://www.serve.com/marbeth/fat_quarter.html Flatlock ändra texten En specialsymaskin pressar först isär sömsmånen innan den fogar de två tygkanter tillsammans till en slät och platt söm. Speciellt bra för underkläder, barnkläder, sportkläder och andra kroppsnära plagg. Fotoscreen ändra texten Se screentryck. Foundation Piecing ändra texten Kviltterm. En metod där man syr tyg bitar på en förutritade mönster för att få väldigt exakta block eller del av block. När man syr med tyg som underlag tas den inte bort som i paper piecing. Se Paper Piecing http://quilting.about.com/od/foundationpiecing/a/paper_piece.htm Fray Check ändra texten Är ett tunt lim som inte syns när det torkat. Används på tyger som lätt fransar sig. Är också bra för att låsa sömmar eller trådar på t ex maskinbroderier så dessa inte ger sig iväg. Frivoliteter ändra texten Tekniken består av två knutar som tillsammans bildar en dubbelknut. Dessa göres antingen i ring eller på båge och sammanfogas till olika saker, tex dukar, ljusmanchetter, smycken, samt fria motiv till tex tavlor. http://www.tatting-ting.se Full ändra texten Engelska (om plagg): vid, rymlig; full skirt = helveckad kjol. Fällsöm ändra texten Fällsöm används mest vid linnesömnad. Det är en söm som sammanfogar två tygstycken. Alla traskanter blir invikta. En maskinsöm blir synlig på plaggets rätsida. 1. Lägg tygstyckena så att den undre sömsmånen går 1 cm utanför den övre. Nåla och sy på maskin 3-4 mm från den inre kanten. 2. Vik den bredare kanten över den smalare. 3. Skrapa ut tyget väl från rätsidan och håll ut tyget när kanten fälls ned. Vik in nåla och sy från avigsidan. Har du maskin med fållvikare följ instruktioner för denna G Gathering stitches ändra texten Engelska ordet för rynkrader Grain line ändra texten Engelska, trådriktning H Haberdashery ändra texten Brittisk engelska. Sytillbehör t.ex tråd, knappar, blixtlås, verktyg och hjälpmedel. Både affären och produkterna. Hem ändra texten Fåll på engelska. Hjälpstickning ändra texten En vanlig raksöm med lite längre stygn. Används t ex för att temporärt fästa hällor och liknande så att de ligger still när alla delar senare ska sys ihop. I Infodring ändra texten Formklippt tygdel som sys på och vänds mot avigan. Används ofta vid halsrigning, ärmsprund eller knäppkant. Heter på engelska facing. Inprovningar ändra texten Se insnitt Inslag ändra texten Vid vävning de tvärsgående trådar man lägger in mellan de längsgående varptrådarna i en väv. Oftast så är det ju tråd eller garn men det kan även vara allt möjligt så som t ex trasor, pinnar, gräs, plast, papper, metall m. m. Insnitt ändra texten Veck som görs på plagg för bättre passform t ex i midjan på byxor och kjolar eller vid bysten på tröjor och blusar. I anslutning till en kant är de utritade som V:n på mönstret. När man ska sy viker man tyget så linjerna i V:t hamnar ovan på varandra. Sedan syr man så att sömmen går längs med linjen i V:t ut i intet vid V:et spets. Insnitt som görs mitt i ett tyg, t ex under bysten på en blus. är utritade som två V:n mitt emot varandra. Man man viker tyget och börjar sy i intet, sedan in i tyget längs första linjen i V:et och sedan ut igen längs andra V:et ut i intet. Heter på engelska "dart" eller "darting". Interfacing ändra texten Engelska för mellanlägg. Interlock ändra texten En typ av trikåtyg. Det som särskiljer från andra trikåer är stickmetoden. Fram och baksida ser i princip likadana ut och ett annat kännetecken är att kanterna inte rullar sig när man klippt. Påminner i utseende om 1 x 1 ribb men den är inte sickad på samma sätt och är oftast grövre. K Kalmink väv ändra texten väv gjord med ull till varp och inslag förr ofta använd för livstycke http://www.ihv.uu.se/uppsatstextilc.htm Kardborrtyg ändra texten Se även Trikå Tyget motsvarar det mjuka velourbandet i kardborreffekten. Motparten är det styva krokbandet (som inte går att framställa som tyg). Kardborrtyg finns som trikå och som non-woven (en tyngre kvalitet) och används inom möbel- och inredningsindustrin, utställnings- och reklambranschen, för ortopedi- och hjälpmedelsprodukter, sportplagg mm. Keder ändra texten Se passpoal. Konstfibrer ändra texten Konstfiber tas fram industriellt (till skillnad från naturfibrer). De delas in i Regenatfibrer och Syntetfibrer. Regenatfibrer tillverkas av en färdig naturprodukt, oftast cellulosa, t ex viskos, modal och lyocell. Om man förenar cellulosan med ättiksyra får man cellulosaacetat t ex acetat och triacetat. Syntetfibrer är helt konstgjort sk syntetisk polymer (≈plast). T ex plyamid (nylon), akryl elastan, polyestar m. m. Konstfibrer kan efterapa naturfibrerna och tillverkas som korta fibrer eller så kan de tillverkas som heldragna fibrer ("ändlösa") de går då under namnet filament. Konstfibrerna förekommer under mängder av olika varunamn ute i handeln så samma typ av tyg kan heta olikasaker t ex lycra och spandex som båda är elastan. Kviltning / Quiltning ändra texten Med kviltning menas att man lägger ett luftigt material mellan två tyger och syr ihop dessa med fyllningsmaterialet emellan. Fyllningen kan vara av syntet, ull eller vadd. Kypert ändra texten På ett kypertvävt tyg bildar trådarna ett diagonalt mönster. Detta uppstår eftersom bindepunkterna förflyttas ett steg åt sidan för varje inslag. Ett typ exempel på kypert är denim/jeanstyg. Det finns flera varianter på kypert som kan ge lite olika varianter på mönster, men det är alltid diagonala på ena eller andra sättet. L Lamé ändra texten Lamé är ett dyrbart glänsande sidentyg med effektfullt invävda trådar, ursprungligen av metall (guldlamé), men nu för tiden metalliknande garntrådar Lappteknik ändra texten Tygbitar som sys ihop antingen för hand eller på symaskin, dessa kan sedan bli, täcken, grytlappar, dukar mm. Lapparna kan ha olika former så som rektanglar, kvadrater, trianglar, cirkelformade mm. Syr man lapparna för hand använder man ofta mallar i hård kartong eller papp, som man trär tyget över och fäster på innan man syr ihop lapparna. Lining ändra texten Engelska för foder. M Mellanlägg ändra texten Ett samlingsnamn för de olika material man använder för att på mer stabilitet i tyget. Det finns många olika varianter i olika material och tjocklek. En del sys fast en del stryks fast. Se vliseline och viledon Merceriserat ändra texten Mercerisering är en behandling av bomullsfiber för att ge fibern ökad glans, styrka och för att förbättra färgupptagningsförmågan. Detta görs oftast med hjälp av natronlut. Mormorskudde ändra texten Ordet används oftast om en kudde med runt, ev. broderat, mittstycke och rynkad kant. Muslin ändra texten Eg. ett tunt tyg men termen används ofta i engelsktalande länder om en Toall/Toile Se Toall. http://www.taunton.com/threads/pages/tvt020.asp Mätsticka ändra texten Ett väldigt bra mätverktyg. Används för att mäta ut sömsmåner, knapphål och fållar. Kallas också pfiffikus. N Naturfiber ändra texten Naturfiber är fiber hämtade ur naturen. De delas in i växtfiber och djurfiber. Bland naturfiber finns t ex , bomull, lin, rami, hampa och kokos. Som djurfiber finns t ex ull från flera olika djur och silke. se också Konstfiber Notions ändra texten Amerikansk engelska för sytillbehör t.ex tråd, knappar, blixtlås. Brittisk engelska: Haberdashery (både affären och de sytillbehör de säljer) O Overlock ändra texten En symaskin som syr med 3-, 4- eller 5-trådar eller fler. Finns i många varianter men i princip har de i de lägre prisklasserna grundsömmarna: 3-trådig overlocksöm, 4-trådig overlocksöm, kedjesöm, rullfåll samt flatlock. De i prisklassen över har även täcksöm. Sedan finns det ytterligare högre prisklasser med fler sömmar. Maskinen är särskilt lämplig till trikå då sömmarna är elastiska. Men är även mycket användbar till stumma tyger. Då kanterna på tyget innesluts mycket effektivt inut i sömmen är de också bra för tyger som frannsar lätt. Denna förmåga gör också att speciellt rullsöm passar bra som kantavslutning på t ex organza sjalar m.m. P Paper piecing ändra texten Kviltterm. En metod där man syr på papper för att få väldigt exakta block. Den klassiska metoden är att sy ihop färdigskurna lappar med varandra (dvs piecing "sätta ihop bitar"). När du syr paper piecing använder du en pappersmall att sy efter. Pappret kan lika gärna vara vlieselin, rispapper eller bakplåtspapper. Det finns olika paper piecing-metoder. Man kan sy från ovansidan av pappret och då kallas det ibland top piecing eller på undersidan. När blocket är färdig tas pappret bort. http://www.nmia.com/~mgdesign/qor/technique/pfp.htm Passpoal ändra texten En passpoal kan man antingen köpa färdig eller tillverka själv. De man tillverkar själv gör man med hjälp av en snodd med runt tvärsnitt och en remsa tyg . De man köper färdiga ser ut som snoddar fastsatta på en liten bit tyg. Man syr fast dem så att snodden hamnar på rätsidan. Passpoaler används ofta i dekorativt syfte t ex på träningsbyxor. De kan ochså hjälpa till att stadga upp om snodden är lite styvare. En liknande metod används ofta när man gör möbler, längs med hörnen på soffkuddar t ex, men då heter det keder. (uttalas tjäder). Petticoat ändra texten 1950-talets första Petticoats var enkla underkjolar, tillverkade av vitt bomullstuskaft, sydd i 3-5 radiga volanger med maskinbroderi, hade en fast linning och fick stärkas och strykas. Den egentliga Petticoat-eran (från US-engelskan "petting" + coat) började med syntetiska Chiffons och Organdy under Rock'n-Roll-tiden: flera lager av Nylon- och/eller Polyestervolanger, midjeresår, spets- och ryschkanter i många färger. Idag används Petticoats för klassiska danstävlingsklänningar, maskerad- och teaterkläder. http://sv.wikipedia.org/wiki/Petticoat Pfiffikus ändra texten Mätverktyg. Används för att mäta ut sömsmåner, knapphål och fållar. Kallas också mätsticka. http://www.trollunge.com/katalog/pfiffikus1.jpg Pikera ändra texten Har två betydelser: den första är när man syr ihop ett plagg/tyg med ett annat tyg eller belägg, så att tyglagren sitter ihop ordentligt. Man syr radvis med stygn på skrådden. Stygnen tränger inte helt igenom det tyg som är plaggets rätsida. Används särskilt vid beläggning av krage och slag på kavajer och rockar. Den andra betydelsen är när man gör ett tyg taggigt i kanten med hjälp av t ex en taggsax. Pintuck ändra texten Engelska och betyder ungefär stråveck. Piping ändra texten Engelska för Passpoal. Planchett ändra texten På engelska: "busk". En planchett består av två stål"band", varav den ena är försedd med rejäla hyskor och den andra av små metallploppar. Planchetten används för att knäppa korsetter framtill. Det är en mer rejäl konstruktion jämfört med vanliga hyskor/hakar. Powernet ändra texten Tunt finmaskigt tyg som är väldigt starkt. Kan vara både elastiskt och stumt eller både och på var dera ledden. Andvänds bl a för att förstärka tyger t ex vid bh-tillverkning. Vanligt också som hudfärgade partier på t ex skridskokostymer. Q Quiltning / Kviltning ändra texten Med kviltning menas att man lägger ett luftigt material mellan två tyger och syr ihop dessa med fyllningsmaterialet emellan. Fyllningen kan vara av syntet, ull eller vadd. R Rami ändra texten En naturfiber som påminner om lin, men är billigare. Härstammar från kinagräs, en nässla. Blandas ofta med bomull. Rigilen - fjäder ändra texten Plastfjäder som används för att t ex ge stadga i korsetter eller vidd i underkjolar. Ruffle ändra texten Engelska för klockad volang S Satin ändra texten Satin (satäng, även kallat atlas) är ett tätt vävt tyg av siden, bomull eller rayon. Satinets blanka yta får man genom att pressa kallt tyg med heta järn Satin är ett vävsätt som ger oliksidiga tyger. Satäng ändra texten Se satin Schablontryck ändra texten Enklare metod för att trycka på tyg. Man skär ut ett motiv i papper eller ännu hellre i en plastficka. Sedan stöpplar man med en svamp eller korthårig pensel färg på det utskurna. Screentryck ändra texten Metod för att trycka bilder med stor noggranhet på t ex textil. Se även shablontryck. http://www.screentec.se/tech/screentryck.html Seam allowance ändra texten Sömsmån på engelska. Seam ripper ändra texten Engelska för sprättare. Selvage ändra texten Engelska, stadkant Serger ändra texten Det amerikanska ordet för overlock. Sheer ändra texten Engelska ordet för Flor, tunn Sheeting ändra texten Engelska ordet för lakansväv Silk chiffong ändra texten Även chiffon, franska chiffon ’trasa’ av chiffe ’trasa’, ’dåligt tyg’) är ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av silke eller rayon. Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder Singeljersey ändra texten Trikåtyg som har en tydlig fram och baksida, vanligt i t-shirts. Till skillnad från interlocktrikå rullar kanterna sig när man klippt. Det Engelska ordet för singel jersey är: singel knit Skrådd ändra texten Svensk översättning på Bias cut. Klänningar och kjolar sys ibland på skrådden för att få fint fall och kroppsnära passform. Mönstrets trådrak läggs diaonalt på tyget. D.v.s med 45 graders vinkel i förhållande till tygets trådrak. Skärning ändra texten Skärning är hur delarna på ett plagg är skurna eller m a o hur de sitter ihop. T ex finns Empirskärning, en klänning/blus där det är en söm precis under bysten (exempelvis denna http://www.sysidan.se/albums/viewpic...D=32937&set=lp) ett annat exempel är prinssesskärning då är det sömmar från ärmhålet och över bysten så framstycket är i tre delar (exempelvis denna http://www.sysidan.se/albums/viewpic...D=33062&set=lp) Så om du vill förklara vilken skärning ditt plagg har så får du beskriva hur sömmarna går. Ovan exempel är så typiska så de fått egna namn. Smygsy ändra texten ? Snedremsor ändra texten Alla tyger är tänjbara på snedden. Snedremsa kan användas t ex vid rundade ringningar. 1. En snedremsa måste klippas på helsnedd. Vik ett hörn av tyget så att den trådrakt klippta kanten bildar rät vinkel med sig själv. Snedden blir i vikningen. Mät därifrån ut flera remsor med hjälp av pappersmått eller måttband och penna. 2. De trådraka kortsidorna skarvas ihop. Lägg remsorna med räta mot räta och låt de spetsiga hörnen sticka utanför långsidorna. Maskinsömmen skall börja i den vinkel som de båda remsorna bildar. 3. Knyt maskintrådarna och skrapa isär sömnsmånerna. Klipp bort snibbarna som skjuter utanför Solvy ändra texten Vattenlösligt underlägg/mellanlägg gjort av alger. Ser ut som plast och används ofta vid maskinbroderi. Solvyflies ändra texten Vattenlösligt underlägg/mellanlägg gjort av alger. Ser ut som vliseline och används ofta vid maskinbroderi. Spandex ändra texten Ett syntetmaterial, kallas ofta elastan i Europa. Under 80-talet ofta använt som material i scenkläder, "spandexbyxor", inom hårdrocken. Sprund ändra texten Sprund, ibland stavat sprung, innebär att en kavaj har en slits mitt baktill, ungefär från midjan och nedåt. Från början, på långa kavajer, var det för att öka rörelsefriheten (t.ex. i ridsadeln), senare mest en modedetalj. Dubbelt sprund innebär att kavajen har två slitsar baktill. Avståndet mellan dem varierar från ett par decimeter ända ut till sidorna. Stadkant ändra texten Längst ut i sidorna på ett tyg väver man oftast tätare för att få en mer hållbar kant, detta kallas stadkant. Stadkanten ska helst tas bort vid sömnad då den kan krympa annorlunda än resten av tyget. Har ofta små hål. Stickning (vid sömnad) ändra texten stickning är en vanlig söm (oftast raksöm) som går tvärs igenom alla tyglagren. När det står "sticka ner sömsmånen" så viker man sömsmånen åt ett gål och syr igenom alla tre lager. Ex en kantstickning kan vara längs med en kragkant, på jeans är de sömmar dom går längs med bensömen stickningar samt de runt gylfen m. m. Stoffera ändra texten Stofferingsstygn använder man när man handsyr i ett foder. Först viker man in sömsmånen på fodret, och tråcklar fast det på rätt plats mot yttyget. Stygnen man tar ska vara ca 3-4 mm långa och man börjar dem genom att sticka ner nålen i yttyget, sedan sticker man upp den igen, men då vinklar man nålen en aning så att man får med några trådbredder av fodertyget. Nästa stygn börjar man genom att sticka ner nålen i yttyget, precis mitt för uppsticket. Gör man rätt ska det bara synas små, små prickar av tråden i kanten på fodret. Stråveck ändra texten Smala veck som sys för dekorativt syfte, oftast flera stycken parallellt med varandra, se även briséveck. Används med fördel på barnkläder, då man kan sprätta upp vecken på t.ex. en ärm eller en kjol allt eftersom barnet växer. Sömsmånsmall ändra texten Du kan med denna mäta ut dina sömsmåner och så - se också Pfiffikus - på denna länk finns att kunna göra en egen i pdf-format http://www.andersj.se/ T Toall (toile) ändra texten Ett provplagg i enkelt tyg. En toall gör man när man först syr upp ett plagg efter mönster i ett "skräptyg" för att se plaggets passform. Toallen provas och ändringar markeras och överförs sedan till mönsterdelarna innan man klipper ut i det riktiga tyget. Sömnadsterm som kommer från franskans "toile" som syftar på tuskaftstyget (ung. enkel oblekt lakansväv) som används för ändamålet. Transportstygn ändra texten En enkel raksöm som används för att binda ihop olika fält vid konstruktion av maskinbroderimönster. Genom att använda transportstygn så kan man många gånger undvika hoppstygn. På engelska säger man oftast connection. Trikå ändra texten Trikå är samlingsnamnet för olika slags stickade tyger. Det som utmärker trikå är att det är töjbart både på längden och bredden. Det finns två huvudgrupper av trikå Väfttrikå och Varptrikå. Väfttrikå består av ett garn som löper i tygets tvärriktning (dvs på bredden) och varptrikå består av flera garner som löper i tygets längdriktning. Väfttrikå är den vanligaste trikån och finns både som slätstickad och som ribbstickad. Exempel på trikåmaterial: Bouclétrikå, Charmeuse (varptrikå), Jersey, Lycra, Muddväv, Ribbstickad, Singeljersey (slätstickad), Interlock, Strechfrotte, Sweatshirttyg, Trikåpiké och velour (plysch). Även Kardborretyg är en väfttrikå: öglorna på framsidan är riktade (nedvalsade), när tyget är monterat (limmat på ett stumt material) reser sig öglorna och krokbandet fäster i dem. Tråckla ändra texten Tråckling är en söm med långa glesa stygn som används för att tillfälligt göra en fåll eller sammanfogning av textilier. Antingen för att underlätta långtidsförvaring utan risk för repning av tyget, eller för att möjliggöra en provning som inte "störs" av knappnålar. Tvillingnål ändra texten Synål som används när man vill sy en söm som liknar täcksöm med vanlig symaskin. Två sömmar på ovansidan och sicksack på undersidan. Lätta en aning på undertrådens spänning för bättre resultat. Twill ändra texten Engelska för kypert. t ex Linnekypert. Vävtrådarnas bindningspunkter ligger diagonalt i tyget. Täcksöm ändra texten Sömmen som t-shirts m.m. är fållade med. Sys med lite mer avancerade overlockmaskiner. Ser ut som två parallella raksömmar på ena sidan och flertrådig zick-zack på den andra. Kallas också coversöm på Pfaffmaskiner. V V.I.M ändra texten Veck i mönster, kan endast göras om man klipper upp någon annanstans till veckets yttre spets. Används när man flyttar insnitt. http://www.sysidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=9579 Varp ändra texten De längsgående trådarna i ett vävt tyg som sätts upp i vävstolen. Viledon ändra texten Mycket kraftigt mellanlägg. Används t ex på kepsskärmar eller till väskor. Vliesofix ändra texten Om man vill limma ihop två tyger vid t ex en applikation kan man stryka på vliesofix som fungerar som klister i tunna skivor. http://www.stahl.nu/239-7392/Applikation.html Vliseline ändra texten Påpressbart mellanlägg av non-woven eller textil av olika tjocklek som stryks fast på tygets avigsida för att ge stabilitet. Vanligt i infodringar, kavajslag och kragar. Ordet vliseline är egentligen ett varunamn bland mellanlägg. Våder ändra texten När man ska sy en kjol kan denna delas in i våder. Oftast så sys en kjol av två stycken, dessa kallas då fram resp bakstycke. Vill man sy kjolen i fler bitar så brukar dessa kallas våder, det kan vara allt från 3 till hur många som helst (i princip). En våd är är helt enkelt en av de styckena och de är oftast ganska snarlika i formen. Våderna kan vara exakt lika till formen men de kan också vara lite olika för att få en bättre passform. Klassiskt exempel är den s.k. "Godet-kjolen". Vändsöm ändra texten Vändsömmen används vid enklare linne och klädsömnad för sammanfogning av två tyger. Den bildar en fristående kant på avigsidan. Traskanterna blir gömda mellan de två maskinsömmarna. På rätsidan syns ingen maskinsöm. Tygerna läggs aviga mot aviga och kant i kant. Nåla och sy på maskin 0,5 cm från kanten från rätsidan. Klipp sömmen så att den inte blir för bred. Skrapa ut sömmen och vik den. Alla traskanter skall nu ligga inne i fållen. Sy ihop, denna gång från avigsidan. W Welt pocket ändra texten Engelska för passpoalficka |
Partners:
