Nyheter Artiklar Bloggar Forum Bilder Annonser Recensioner Länkar Kalender Medlemmar Din sida Om... 
 
Termer
Detta är början på en gemensam ordlista över svenska och engelska termer och ord. Vi uppmuntrar alla att lägga in en term/ett ord och en beskrivning till den. Och alla kan också vara med och förbättra beskrivningarna; klicka helt enkelt på ändra texten och rätta felstavningar, fyll på med din utökade beskrivning etc. Tillsammans kan vi bygga ett riktigt bra uppslagsverk för sytermer.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z
A
Acetat      ändra texten
Syntetfiber. Har liten absorbtionsförmåga, leder värme dåligt. Är inte slitstarkt, skört i vått tillstånd. Används i fodervävnader men också bl.a. i rips, satin, taft och duschesse.

Agraff      ändra texten
Prydnadsspänne av metall eller i snörmakeri.

Aidaväv      ändra texten
Ett glest vävt tyg (bindning tuskaft) finns i olika grovlekar. Används främst till broderier.

Akryl acrylic      ändra texten
Syntetfiber som ofta används för att efterlikna ull. Används i trikåvaror och garner, ofta i blandning med annat, t.ex. ull. Kan noppa.

Appetitröckel      ändra texten
Är den översta underkjolen under rokokoklänningen. Den var mycket fin med broderier och spetsar eftersom man såg den då man lyfte på styvkjolen.

Applikation      ändra texten
Tygbitar som man syr eller limmar fast på ett underlag, tygbitarna bildar sedan ett mönster eller en bild.

Arm scye/ scye      ändra texten
Engelska, ärmhål (vid tillskärning och konstruktion)

Atlas      ändra texten
Ganska kraftig satin av filament, oftast av viskos eller syntet, ursprungligen siden. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.(Se även satin).

Avigsida      ändra texten
Baksidan på ett tyg. Alla tyger har ingen avigsida utan man kan använda den sida man önskar utåt. Andra tyger har en tydlig fram- och avigsida, t ex tyger med tryck eller tyger med lugg som t ex sammet eller manchester. Vad man använder som framsida är oftast (men inte alltid) enbart upp till tycke och smak.

B
Baby doll      ändra texten
Ett stusskort nattlinne som är uppkallad efter filmen ”babykvinnan” där Dianne Carroll spelar huvudrollen som en tonårstjej som sover i en spjälsäng iklädd ett transparent kort nattlinne.

Balconette      ändra texten
Ett franskt ord som betyder balkong, den får nämligen brösten att sticka ut likt en balkong. Den lyfter bysten, men låter brösten ligga naturligt i kupan jämfört med push-up bh: n som även trycker ihop brösten för att få en större klyfta. Tillverkades första gången 1938, men blev inte särskilt populär. Slog igenom på 50-talet då det var stora bröst som var skönhetsidealet.

Bandå      ändra texten
Kommer från franska ordet bandeau. Ett band som täcker brösten. Kom i början av 1800-talet och den kallades ofta för ”brassière”. Återfinns på 20-talet som en bröstlinda som gör brösten plattare. Det är även en benämning på en axelbandslös bh. Betyder också pannband.

Banlon      ändra texten
Namn som används för elastisk syntetisk fiber som man använder i badkläder, sockor, strumpor och udda kläder under 60-talet.

Baste/Tack      ändra texten
Amerikansk/brittisk engelska för tråckla

Batist      ändra texten
Tunt, fint bomullstyg vävt i tvåskaft. Används till blusar, klänningar och näsdukar.

Batiste      ändra texten
Thin Fine cotton in plain weave. Used for example for christening dresses and Ladies Blouses.

Bena      ändra texten
Att bena en korsett innebär att sy kanaler och därefter förse dessa med längder av stål (förr valben, därav "bena"). Stålen kan vara fjäderstål (för raka sömmar, och alltid runt öljettraden) eller spiralstål (för böjda sömmar, kan böja sig i sidled). Plastskenor kan användas men har en tendens att böja sig vid för hög belastning, tex lång användning eller hård snörning.

Besparing      ändra texten
För att spara tyg kan man vid mönsterkonstruktion dela upp mönsterdelar i mindre stycken. Då kan man lägga ut delarna på ett mer ekonomiskt sätt på tyget, man gör en besparning. Ett typiskt exempel är att man på många byxor kapar den övre biten baktill och får den klassiska v-formade delen upptill. Ett annat exempel är biten som kan sitta över axlarna på skjortor/blusar.

Besparing      ändra texten


Bias cut, på snedden/skrådden      ändra texten
English to Be sited and (?) Patterns are cut out at 45 degrees instead of the usual direction, if you want woven fabric to have a stretchy effect. The fabric hangs very flatteringly on the body. Very popular in the 1930:es, and still used in undergarments.
Sometimes even the term "cut on the bias" should be "cut diagonally".

Minc called in Swedish
http://www.taunton.com/threads/pages/t00007.asp

Bias tape/ Bias binding      ändra texten
English for snedslå. Bias binding used to finish edges, such as a Hong Kong finish on the seams inside a garment.

Bodice liv/livstycke      ändra texten
Överdelen på klädedräkten och snörlivets föregångare som har funnits sedan medeltiden.

Box pleat      ändra texten
Motveck

Brasserières      ändra texten
Franska för BH. Betyder bröstkramare. Kommer från ordet ”bras”= arm och ”embrasser” = krama/omfamna.

Bri-nylon      ändra texten
Namnet för nylon från ICI.

Briséveck      ändra texten
Påminner mycket om stråveck men sys med hjälp av speciell pressarfot och tvillingnål.

Brännprov      ändra texten
Brännprov kan man göra om man är osäker på vad ett tyg är gjort av. Fibrerna i ett tyg beter sig olika beroende på material, man ska därför prova en tråd både från varp och inslag, som kan vara olika i blandtyger:

Bomull, Lin , Rami, Viskos, Modal och Lyocell - Brinner lätt med jämn låga. Luktar bränt papper och lämnar nästan inte kvar någon aska. Impregnering kan påverka resultatet.

Ull och Natursilke - Brinner ryckigt och ganska dåligt. Luktar bränt hår och lämnar kvar en klump som lätt kan smulas sönder.

Acetat och Triacetat - Brinner mycket snabbt. Luktar brännt papper och ättiksyra, kvar blir en liten hård klump.

Polyamid, Akryl och Polyester - brinner inte utan smälter. Doften varierar beroende på material, lämnar kvar en mycket hård kula eller klump.

Busk      ändra texten
Det engelska ordet för planchett

Bustier      ändra texten
Ett korsettliv som utvecklats från 1700-talets snörliv. Lyfte brösten och höll in midjan. Blev 1947 modern igen och användes då utan axelband och midjekort.

Bystinsnitt      ändra texten
Veck som sys vid bysten, ut mot ärmringningen eller upp mot axeln. Förhindrar att ärmringningen blir för stor och ökar passformen vid t.ex. stora storlekar eller stor byst.

Bystveck      ändra texten
Synonymt med bystinsnitt. Ett veck som går från sidsömmen,strax under ärmhålet upp mot bysten där det slutar i ett intet. Kan också läggas från axeln ner mot bysten, gärna gömt under krage och slag på en kavaj.

Bård      ändra texten
Bård är ett visst område, av t ex ett tyg, som särskiljer sig på något sätt jämfört med resten av tyget. Oftast menar man en mönstrad kant av något slag men även enfärgade dit sydda tygstycken kan kallas bård.

Bården kan varierande i storlek och är antingen invävd eller dit sydd i form av dekorativa band eller liknande. I extrema fall kan ett helt tygstycke bestå av bårder. Det är då mönster uppdelade i breda ränder.

Bävernylon      ändra texten
Polyamid. En stor grupp syntetfibrer som kallas nylonfibrer. Används till underkläder. Prassligare kvaliteter till shorts och kraftigare kvaliteter till exempelvis barnoveraller, med baksida i bomull.

C
Challis      ändra texten
Det engelska ordet för mjukt draperande tyg, ofta med blom- eller paisleymönster. Kan göras i flera olika material t ex viskos, används ofta till scarfsar eller kjolar.

Chenille      ändra texten
Hänvisas antingen till ett garn eller ett tyg gjort av det.
Tillverkas genom att placera korta längder av garn mellan två "kärngarn" och därefter vrida garnet tillsammans. Kanterna på dessa står sedan i rät vinkel från garnets kärna, ger chenille både dess mjukhet och dess karakteristiska utseende. Chenille kan se annorlunda ut i en riktning jämfört med en annan, eftersom fibrerna fångar ljuset annorlunda. Chenille kan visas skimrande utan att faktiskt använda skimrande fibrer. Garnet är vanligtvis tillverkat av bomull men kan även göras med akryl, rayon och olefin
http://en.wikipedia.org/wiki/Chenille_fabric

Chiffong      ändra texten
Även chiffon, franska chiffon ’trasa’ av chiffe ’trasa’, ’dåligt tyg’)
är ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av polyester, nylon, silke eller rayon.
Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder.
Är svårt att handskas med och rispas lätt upp

Chiffong      ändra texten
Ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av silke, rayon eller polyester. Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder.

Chinz      ändra texten
Tvåskaftstyg i bomull med vaxbehandlad, glansig rätsida. Kraftig vara används till hemtextilier, tunn till blusar och klänningar.

Connection tool      ändra texten
Verktyg i maskinbroderiprogram som skapar "connections"= förbindelser(kallas på svenska transportstygn) mellan olika fält vid konstruktion av broderimönster.

Cordura      ändra texten
Slitstark nylonväv uppfunnen av DuPont redan 1929. (numera INVISTA).
http://www.cordura.com/index.html

Corset-related terms      ändra texten
Engelsk ordlista av vanliga korsettermer
http://www.staylace.com/resourcelist/diction.htm

Coversöm      ändra texten
Se täcksöm

Crêpe (kräpp)      ändra texten
Vävteknik som ger en kornig eller en knottrig karaktär.

D
Dalkjusa      ändra texten
Dalgång bestående av branta sidor och där dalen upphör i fjärran.

Damast      ändra texten
Fritt, ofta rikligt mönstrad vävnad där mönstringen framkommer genom växling mellan varp- och inslagssatin. Används främst för bordsdukar och servetter. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Damp      ändra texten
Kommer från engelskans damp=fukta. Inom sömnad används termen just när man ska fukta ett tyg vilket kan göras på olika sätt. Antingen genom att spruta vatten på tyget och sedan rulla ihop och låta ligga för att låta fukten fördelas jämt, kan även läggas i plastpåse för ett bättre resultat. Det finns också särskilda maskiner som använder högtrycksånga. Ofta inbegriper man någon typ av pressning av tyget när man dampar även om det inte har något med den egentliga betydelsen att göra.

Anledningen till att man dampar ett tyg är oftast två antingen för att med hjälp av en press (t ex strykjärn) forma tyget eller för att krympa ett tyg (som t ex inte kan krympas i tvätt av någon orsak)

Delningssöm      ändra texten
Söm som delar av ett mönster. Oftast i syfte att få en bättre passform men även för ett rent dekorativt syfte.

Delningssöm      ändra texten


Differentialmatare      ändra texten
På en overlock, den del som matar tyget. Består av en främre och en bakre del som kan ställas in så den matar tyget i olika hastigheter. Bra att ha om man har tyger som drar sig eller om man vill rynka eller skapa "volang" kant.

Dräll      ändra texten
Vävnad med rektangulära eller kvadratiska mönstermotiv där mönstret framkommer genom växling mellan varp. och inslagseffekt. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Duchesse      ändra texten
Kraftigt, glansigt, satinvävt tyg (av odlad silke). Används till festkläder.

Dupion      ändra texten
Tunn, något strukturerad natursidenväv. Används till blusar, klänningar och kjolar.

E
Ease      ändra texten
Kan ha fel i stavningen men det betyder "håll in" när man syr

Elastan      ändra texten
Fiber med mycket goda elastiska egenskaper. Mest känd är Lycra. Används i underkläder, baddräkter m.m.

F
Fabric      ändra texten
Eng. samlingsbegrepp för industriellt tillverkade textilier

Facing      ändra texten
Engelska för infodring.

Fat Half      ändra texten
Förkortas FH Kvilttyger är i allmänhet ca 110 cm breda. Det stora landet för många kviltare, USA, mäter tyg i yard. En yard motsvarar 91,44 cm. Man delar en yard tyg i två delar med en stadkant på varje sida då får man två Fat Halfs. ca 55 x 91.44 cm
http://www.serve.com/marbeth/fat_quarter.html

Fatquarter      ändra texten
Förkortas FQ. En tygbit som kviltare köper.

Kvilttyger är i allmänhet ca 110 cm breda. I USA, kviltens hemland, mäts tyg i yard (91,44 cm). Man delar en yard tyg i två med en stadkant på varje sida(då får man en Fat Half = FH). Sedan delar man varje FH i mitten då får man fyra bitar som är ungefär 55 x 45 cm. En sådan är en FQ.

Även de som syr nallebjörnar av mohairtyger uppskattar att köpa tyget i fat quarters. En quarter är en fjärdedel av något, antingen en yard (91,44 cm) eller en meter. Luggriktningen på tyget gör att om man skulle köpa en smal bit så skulle den inte vara särskilt användbar. Mohairtyger ligger på bredden 140 cm (observera skillnaden med quilttygerna) och en fat 1/4 yd blir då en bit på 29" x 18" vilket är ungefär 74 x 46 cm. I andra länder än USA säljs även fat 1/4 mtr och då får man en bit som är 50 x 70 cm. Skulle man råka på en bit som är 1/4 yd så får man en långsmal bit som är ungefär 23 cm x 140 cm.
http://www.serve.com/marbeth/fat_quarter.html

Filament      ändra texten
Långa, nästan oändliga fibrer som siden och konstfiber.

Finecord      ändra texten
Smalspårig manchester.

Flanell      ändra texten
Lätt ruggad vävnad i bomull eller ull vanligen i tuskaft eller kypert. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Flatlock      ändra texten
En specialsymaskin pressar först isär sömsmånen innan den fogar de två tygkanter tillsammans till en slät och platt söm. Speciellt bra för underkläder, barnkläder, sportkläder och andra kroppsnära plagg.

Fotoscreen      ändra texten
Se screentryck.

Foundation Piecing      ändra texten
Kviltterm. En metod där man syr tyg bitar på en förutritade mönster för att få väldigt exakta block eller del av block. När man syr med tyg som underlag tas den inte bort som i paper piecing.

Se Paper Piecing
http://quilting.about.com/od/foundationpiecing/a/paper_piece.htm

Fray Check      ändra texten
Är ett tunt lim som inte syns när det torkat. Används på tyger som lätt fransar sig. Är också bra för att låsa sömmar eller trådar på t ex maskinbroderier så dessa inte ger sig iväg.

Frivoliteter      ändra texten
Tekniken består av två knutar som tillsammans bildar en dubbelknut. Dessa göres antingen i ring eller på båge och sammanfogas till olika saker, tex dukar, ljusmanchetter, smycken, samt fria motiv till tex tavlor.
http://www.frivolitetsknuten.com/

Full      ändra texten
Engelska (om plagg): vid, rymlig; full skirt = helveckad kjol.

Fällsöm      ändra texten
Fällsöm används mest vid linnesömnad. Det är en söm som sammanfogar två tygstycken. Alla traskanter blir invikta. En maskinsöm blir synlig på plaggets rätsida.
1. Lägg tygstyckena så att den undre sömsmånen går 1 cm utanför den övre. Nåla och sy på maskin 3-4 mm från den inre kanten.
2. Vik den bredare kanten över den smalare.
3. Skrapa ut tyget väl från rätsidan och håll ut tyget när kanten fälls ned. Vik in nåla och sy från avigsidan.
Har du maskin med fållvikare följ instruktioner för denna.

En sk jeanssöm på tex utsidan av byxbenet är sydd som en fållsöm.

G
Gabardin      ändra texten
Tätt diagonalvävt bomullstyg av kammade garner med lite glans. Används till byxor, kjolar, kavajer och rockar.

Gathering stitches      ändra texten
Engelska ordet för rynkrader

Glencheck      ändra texten
Speciell typ av storrutig vävnad med småmönstrad bakgrund i liksidig kypert, ofta i ylle. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kypert

Grain line      ändra texten
Engelska, trådriktning

H
Haberdashery      ändra texten
Brittisk engelska. Sytillbehör t.ex tråd, knappar, blixtlås, verktyg och hjälpmedel. Både affären och produkterna.

Halvskräddad kavaj      ändra texten
Elastan. Fiber med mycket goda elastiska egenskaper. Mest känd är Lycra. Används i underkläder, baddräkter m.m.

Hem      ändra texten
Fåll på engelska.

Hjälpstickning      ändra texten
En vanlig raksöm med lite längre stygn. Används t ex för att temporärt fästa hällor och liknande så att de ligger still när alla delar senare ska sys ihop.

Hålsöm      ändra texten


I
Infodring      ändra texten
Formklippt tygdel som sys på och vänds mot avigan. Används ofta vid halsrigning, ärmsprund eller knäppkant. Heter på engelska facing.

Inprovningar      ändra texten
Se insnitt

Inslag      ändra texten
Vid vävning de tvärsgående trådar man lägger in mellan de längsgående varptrådarna i en väv. Oftast så är det ju tråd eller garn men det kan även vara allt möjligt så som t ex trasor, pinnar, gräs, plast, papper, metall m. m.

Insnitt      ändra texten
Veck som görs på plagg för bättre passform t ex i midjan på byxor och kjolar eller vid bysten på tröjor och blusar. I anslutning till en kant är de utritade som V:n på mönstret. När man ska sy viker man tyget så linjerna i V:t hamnar ovan på varandra. Sedan syr man så att sömmen går längs med linjen i V:t ut i intet vid V:et spets.

Insnitt som görs mitt i ett tyg, t ex under bysten på en blus. är utritade som två V:n mitt emot varandra. Man man viker tyget och börjar sy i intet, sedan in i tyget längs första linjen i V:et och sedan ut igen längs andra V:et ut i intet.

Heter på engelska "dart" eller "darting".

Interfacing      ändra texten
Engelska för mellanlägg.

Interlock      ändra texten
En typ av trikåtyg. Det som särskiljer från andra trikåer är stickmetoden. Fram och baksida ser i princip likadana ut och ett annat kännetecken är att kanterna inte rullar sig när man klippt. Påminner i utseende om 1 x 1 ribb men den är inte sickad på samma sätt och är oftast grövre.

Interlock stickas med två nålsystem och två garner. Detta ger en slät, formstabil vara som används till allt från underkläder till kapptyg. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

J
Jaquard      ändra texten
En vävteknik där bindemöstret bildar figurer med svängda konturer.

Jersey      ändra texten
Väfttrikå. Finns i olika kvaliteter och sticksätt. Används till tröjor och klänningar.

K
Kalmink väv      ändra texten
väv gjord med ull till varp och inslag
förr ofta använd för livstycke
http://www.ihv.uu.se/uppsatstextilc.htm

Kamgarn      ändra texten
Slätt garn med långa fibrer som kammas så att de ligger parallellt i garnet. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Kantpress      ändra texten
Ett träverktyg för pressning i hörn och kragar eller när du vill klyvpressa en söm.

Kardborrtyg      ändra texten
Se även Trikå
Tyget motsvarar det mjuka velourbandet i kardborreffekten. Motparten är det styva krokbandet (som inte går att framställa som tyg). Kardborrtyg finns som trikå och som non-woven (en tyngre kvalitet) och används inom möbel- och inredningsindustrin, utställnings- och reklambranschen, för ortopedi- och hjälpmedelsprodukter, sportplagg mm.

Kardgarn      ändra texten
Mjukt och luddigt garn av korta fibrer som spunnits samman till ett relativd poröst garn. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Keder      ändra texten
Se passpoal.

Kettla      ändra texten
Ett annat ord för fålla, sy, kasta, tråckla med mera.
http://www.woxikon.se/svenska/sy.php

Klyvpressa      ändra texten
Att stryka sömsmånerna åt varsitt håll

Konstfibrer      ändra texten
Konstfiber tas fram industriellt (till skillnad från naturfibrer). De delas in i Regenatfibrer och Syntetfibrer.

Regenatfibrer tillverkas av en färdig naturprodukt, oftast cellulosa, t ex viskos, modal och lyocell. Om man förenar cellulosan med ättiksyra får man cellulosaacetat t ex acetat och triacetat.

Syntetfibrer är helt konstgjort sk syntetisk polymer (≈plast). T ex plyamid (nylon), akryl elastan, polyestar m. m. Konstfibrer kan efterapa naturfibrerna och tillverkas som korta fibrer eller så kan de tillverkas som heldragna fibrer ("ändlösa") de går då under namnet filament. Konstfibrerna förekommer under mängder av olika varunamn ute i handeln så samma typ av tyg kan heta olikasaker t ex lycra och spandex som båda är elastan.

Konstfibrer      ändra texten
Två vanliga huvudtyper av konstfibrer är:

Regenererade fibrer: Dessa är framställda av cellulosa från tex gran. Cellulosafibrernas egenskaper är relativt lika bomullens. Vanliga regenatfiber är acetat och viskos (rayon). Acetat används ofta till klänningar med satinbindning.

Syntetfibrer: Dessa fibrer framställs helt på kemisk-teknisk väg. Enkla kemiska råvaror t.ex. petroleum och stenkol förenas med varandra till sammansatta produkter. Denna procedur kallas syntes och har givit fibrerna deras namn. Vanliga synetfibrer är akryl, polyester och polyamid (nylon).

Kviltning / Quiltning      ändra texten
Med kviltning menas att man lägger ett luftigt material mellan två tyger och syr ihop dessa med fyllningsmaterialet emellan. Fyllningen kan vara av syntet, ull eller vadd.

Kypert      ändra texten
På ett kypertvävt tyg bildar trådarna ett diagonalt mönster. Detta uppstår eftersom bindepunkterna förflyttas ett steg åt sidan för varje inslag. Ett typ exempel på kypert är denim/jeanstyg.

Det finns flera varianter på kypert som kan ge lite olika varianter på mönster, men det är alltid diagonala på ena eller andra sättet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kypert

L
Lamé      ändra texten
Lamé är ett dyrbart glänsande sidentyg med effektfullt invävda trådar,
ursprungligen av metall (guldlamé), men nu för tiden metalliknande garntrådar

Lappteknik      ändra texten
Tygbitar som sys ihop antingen för hand eller på symaskin, dessa kan sedan bli, täcken, grytlappar, dukar mm. Lapparna kan ha olika former så som rektanglar, kvadrater, trianglar, cirkelformade mm.
Syr man lapparna för hand använder man ofta mallar i hård kartong eller papp, som man trär tyget över och fäster på innan man syr ihop lapparna.

Lining      ändra texten
Engelska för foder.

Lurex      ändra texten
Metallefekktgarn av polyester. Metalleffekten görs av pulvriserat aluminium innanför en filmhinna. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Lyocell      ändra texten
Lyocell är en regenatfiber som bland annat säljs under handelsnamnet Tencell. Lyocell nådde konsumentmarknaden 1991 och kom 1996 att klassificeras av the federal trade commission som en egen fibergrupp. Lyocell är den första fibern på trettio år att klassificeras som en egen fibergrupp.

Lyocell tillverkas av cellulosa, men tillverkningen sker på ett miljövänligare sätt än för regenatfibrerna viskos och modal.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lyocell

M
Matelassé      ändra texten
Dubbelvävnad med upphöjda vadderad mönster, som tillverkas i olika material. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Mellanlägg      ändra texten
Ett samlingsnamn för de olika material man använder för att på mer stabilitet i tyget. Det finns många olika varianter i olika material och tjocklek. En del sys fast en del stryks fast. Se vliseline och viledon

Merceriserat      ändra texten
Mercerisering är en behandling av bomullsfiber för att ge fibern ökad glans, styrka och för att förbättra färgupptagningsförmågan. Detta görs oftast med hjälp av natronlut.

Mormorskudde      ändra texten
Ordet används oftast om en kudde med runt, ev. broderat, mittstycke och rynkad kant.

Muslin      ändra texten
Eg. ett tunt tyg men termen används ofta i engelsktalande länder om en Toall/Toile
Se Toall.

Tuskaftbindning. Mjuk, lätt luftig, och kan vara av ull, lin eller bomull. Ibland nästan genomskinligt tyg. (sk. calico i England). Vanliga är muslintyger av bomull med tryckmönster. Tyget är alltid mjukt och tunt men kan även vara lite stabilare till tunikor och klänningar. Skrynklar inte mycket och kan jämföras med Egyptisk bomullstyg till kvalitet. 1700 hundratalets herrkavaj hade det som vit foder. 1800-talet hade fina damer fina romantiska klänningar eller enkel svalkande nattlinne av muslin.
Nu använder man muslin ofta i att binda böcker också(wiki).
http://www.taunton.com/threads/pages/tvt020.asp

Mätsticka      ändra texten
Ett väldigt bra mätverktyg. Används för att mäta ut sömsmåner, knapphål och fållar. Kallas också pfiffikus.

N
Nap      ändra texten
Ludd, struktur. I engelska mönster kan det stå "with or without nap". Har tyget struktur behövs oftast mer tyg eftersom man inte kan passa in mönstret hur som helst. Exempel sammet och vissa tyger med mönster.

Naturfiber      ändra texten
Naturfiber är fiber hämtade ur naturen. De delas in i växtfiber och djurfiber. Bland naturfiber finns t ex , bomull, lin, rami, hampa och kokos. Som djurfiber finns t ex ull från flera olika djur och silke.

se också Konstfiber

Notions      ändra texten
Amerikansk engelska för sytillbehör t.ex tråd, knappar, blixtlås. Brittisk engelska: Haberdashery (både affären och de sytillbehör de säljer)

O
Organza      ändra texten
Tunn, mycket fintrådig stel tvåskaftsväv av odlat silke. Används till blusar och klänningar. Som mellanlägg i tunna/geomskinliga sidenplagg.

Ottoman      ändra texten
Textil av ylle eller sidentyg med upphöjda tvärränder (tvärrips). Används ofta i högtidskläder.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ottoman

Overlock      ändra texten
En symaskin som syr med 3-, 4- eller 5-trådar eller fler. Finns i många varianter men i princip har de i de lägre prisklasserna grundsömmarna: 3-trådig overlocksöm, 4-trådig overlocksöm, kedjesöm, rullfåll samt flatlock. De i prisklassen över har även täcksöm. Sedan finns det ytterligare högre prisklasser med fler sömmar.

Maskinen är särskilt lämplig till trikå då sömmarna är elastiska. Men är även mycket användbar till stumma tyger. Då kanterna på tyget innesluts mycket effektivt inut i sömmen är de också bra för tyger som frannsar lätt. Denna förmåga gör också att speciellt rullsöm passar bra som kantavslutning på t ex organza sjalar m.m.

P
Paisley      ändra texten
Kamgarnstyg med vävda eller tryckta orientaliska mönster. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.

Paper piecing      ändra texten
Kviltterm. En metod där man syr på papper för att få väldigt exakta block. Den klassiska metoden är att sy ihop färdigskurna lappar med varandra (dvs piecing "sätta ihop bitar"). När du syr paper piecing använder du en pappersmall att sy efter. Pappret kan lika gärna vara vlieselin, rispapper eller bakplåtspapper. Det finns olika paper piecing-metoder. Man kan sy från ovansidan av pappret och då kallas det ibland top piecing eller på undersidan. När blocket är färdig tas pappret bort.
http://www.nmia.com/~mgdesign/qor/technique/pfp.htm

Passpoal      ändra texten
En passpoal kan man antingen köpa färdig eller tillverka själv. De man tillverkar själv gör man med hjälp av en snodd med runt tvärsnitt och en remsa tyg . De man köper färdiga ser ut som snoddar fastsatta på en liten bit tyg. Man syr fast dem så att snodden hamnar på rätsidan. Passpoaler används ofta i dekorativt syfte t ex på träningsbyxor. De kan ochså hjälpa till att stadga upp om snodden är lite styvare. En liknande metod används ofta när man gör möbler, längs med hörnen på soffkuddar t ex, men då heter det keder. (uttalas tjäder).

Pepita      ändra texten
Småmönstrat tyg i liksidig kypert. Kallas i grövre kvaliteter även hundtand. Färgerna är vanligen svart och vitt. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pepitarutor

Petticoat      ändra texten
1950-talets första Petticoats var enkla underkjolar, tillverkade av vitt bomullstuskaft, sydd i 3-5 radiga volanger med maskinbroderi, hade en fast linning och fick stärkas och strykas. Den egentliga Petticoat-eran (från US-engelskan "petting" + coat) började med syntetiska Chiffons och Organdy under Rock'n-Roll-tiden: flera lager av Nylon- och/eller Polyestervolanger, midjeresår, spets- och ryschkanter i många färger. Idag används Petticoats för klassiska danstävlingsklänningar, maskerad- och teaterkläder.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Petticoat

Pfiffikus      ändra texten
Mätverktyg. Används för att mäta ut sömsmåner, knapphål och fållar. Kallas också mätsticka.
http://www.trollunge.com/katalog/pfiffikus1.jpg

Piké      ändra texten
Stelt dubbelvävt, ofta vitt tyg med rand-, rut- eller annat reliefmönster.

Pikera      ändra texten
Har två betydelser: den första är när man syr ihop ett plagg/tyg med ett annat tyg eller belägg, så att tyglagren sitter ihop ordentligt. Man syr radvis med stygn på skrådden. Stygnen tränger inte helt igenom det tyg som är plaggets rätsida. Används särskilt vid beläggning av krage och slag på kavajer och rockar. (engelska: pad stitch)

Den andra betydelsen är när man gör ett tyg taggigt i kanten med hjälp av t ex en taggsax.

Pintuck      ändra texten
Engelska och betyder ungefär stråveck.

Piping      ändra texten
Engelska för Passpoal.

Planchett      ändra texten
På engelska: "busk". En planchett består av två stål"band", varav den ena är försedd med rejäla hyskor och den andra av små metallploppar. Planchetten används för att knäppa korsetter framtill. Det är en mer rejäl konstruktion jämfört med vanliga hyskor/hakar.

Plissé      ändra texten
Veckat tyg, tätt liggande med smala permanent pressade veck.

Plysch      ändra texten
Tyg med lugg som känns sträv nedåt. Liknar sammet men är stickat vilket ger god elasticitet. Är oftast av polyester men även bomull förekommer. Används till barnkläder och hemmaplagg. Se även Velour.

Polyamid      ändra texten
En stor grupp syntetfibrer som kallas nylonfibrer. Används till underkläder. Prassligare kvaliteter till shorts och kraftigare kvaliteter till exempelvis bävernylon.

Polyamid      ändra texten
En stor grupp syntetfibrer som kallas nylonfibrer. Används till underkläder. Prassligare kvaliteter till shorts och kraftigare kvaliteter till exempelvis bävernylon.

Polyester      ändra texten
Stor grupp av syntetfibrer, som kallas för terylenefibrer. Finns i många kvaliteter och utföranden. Förekommer ofta i klännings- och blustyger. Står emot värme bäst av syntetfibrerna. Trevira år ett stort varumärke.

Poplin      ändra texten
Tunnare bomullstyg. Tätt vävt med lite ripseffekt. Används till blusar och klänningar. Kraftig vara används till kappor och fritidsplagg (vindpoplin).

Powernet      ändra texten
Tunt finmaskigt tyg som är väldigt starkt. Kan vara både elastiskt och stumt eller både och på var dera ledden. Andvänds bl a för att förstärka tyger t ex vid bh-tillverkning. Vanligt också som hudfärgade partier på t ex skridskokostymer.

Presskudde / Pressdyna      ändra texten
Engelsk term- Tailor's ham / Tailor's pressing ham.
En skink-formad dyna oftast hårt stoppad med fint träspån. Används vid pressning av svängda sömmar och insnitt.
Går att köpa men väldigt enkelt göra en egen. Vid sökning på engelska finns det många beskrivningar.

Q
Quiltning / Kviltning      ändra texten
Med kviltning menas att man lägger ett luftigt material mellan två tyger och syr ihop dessa med fyllningsmaterialet emellan. Fyllningen kan vara av syntet, ull eller vadd.

R
Rami      ändra texten
En naturfiber som påminner om lin, men är billigare. Härstammar från kinagräs, en nässla. Blandas ofta med bomull.

Rayon      ändra texten
Tidigare namn på konstfibrer av cellulosa. I Frankrike och USA används begreppet fortfarande. Ger ett garn med vacker lyster och skön känsla.

Rigilen - fjäder      ändra texten
Plastfjäder som används för att t ex ge stadga i korsetter eller vidd i underkjolar.

Ruffle      ändra texten
Engelska för klockad volang. Kan också betyda rynka tyget till volangen.

S
Sammet      ändra texten
Ett vävt tyg, vars rätsida täcks av en tät, kort lugg. Silkesammet är sammet vävt av silke, vilket är den äldsta formen och även den dyrbaraste. Syntetsammet är sammet vävt av syntetfibrer i syfte att efterlikna silkesammetens glans. Möbelsammet tillverkas ofta av syntetfibrer. Bomullssammet är den i detaljhandeln vanligast förekommande sammeten. Den ger ett mattare intryck än silkesammeten och syntetsammeten och har ofta kortare lugg. Sammet används mestadels till festplagg och möbelklädsel.

Satin      ändra texten
Satin (satäng, även kallat atlas) är ett tätt vävt tyg av siden, bomull eller rayon. Satinets blanka yta får man genom att pressa kallt tyg med heta järn

Satin är ett vävsätt som ger oliksidiga tyger.

Satin (satäng)      ändra texten
En vävteknik som ger ett slätt, tätt och oliksidigt tyg. Ofta blank rätsida och matt avigsida. Satin är grundbindningen för dräll och damast.

Satäng      ändra texten
Se satin

Schablontryck      ändra texten
Enklare metod för att trycka på tyg. Man skär ut ett motiv i papper eller ännu hellre i en plastficka. Sedan stöpplar man med en svamp eller korthårig pensel färg på det utskurna.

Screentryck      ändra texten
Metod för att trycka bilder med stor noggranhet på t ex textil. Se även shablontryck.
http://www.screentec.se/tech/screentryck.html

Scuba      ändra texten
Ett tyg som används till våtdräkter och andra friluftsartiklar (ett slags neopren), men som numer även används till mer vanliga plagg.

Seam allowance      ändra texten
Sömsmån på engelska.

Seam ripper      ändra texten
Engelska för sprättare.

Selvage      ändra texten
Engelska, stadkant

Serger      ändra texten
Det amerikanska ordet för overlock.

Sheer      ändra texten
Engelska ordet för Flor, tunn

Sheeting      ändra texten
Engelska ordet för lakansväv

Silk chiffong      ändra texten
Även chiffon, franska chiffon ’trasa’ av chiffe ’trasa’, ’dåligt tyg’)
är ett tunt, transparent och lätt tyg tillverkat av silke eller rayon.
Det används huvudsakligen i olika typer av damkläder, som till exempel klänningar, blusar, scarfar och underkläder

Singeljersey      ändra texten
Trikåtyg som har en tydlig fram och baksida, vanligt i t-shirts. Till skillnad från interlocktrikå rullar kanterna sig när man klippt.
Det Engelska ordet för singel jersey är: singel knit

Singeljersey (slätstickad trikå)      ändra texten
Den vanligaste typen av väfttrikå (se jersey). Rätsidan är ofta slätare och har högre glans än avigsidan. Används till allt från underkläder till tjocka tröjor.

Skrådd      ändra texten
Svensk översättning på Bias cut. Klänningar och kjolar sys ibland på skrådden för att få fint fall och kroppsnära passform. Mönstrets trådrak läggs diaonalt på tyget. D.v.s med 45 graders vinkel i förhållande till tygets trådrak.

Skärning      ändra texten
Skärning är hur delarna på ett plagg är skurna eller m a o hur de sitter ihop. T ex finns Empirskärning, en klänning/blus där det är en söm precis under bysten (exempelvis denna http://www.sysidan.se/albums/viewpic...D=32937&set=lp) ett annat exempel är prinssesskärning då är det sömmar från ärmhålet och över bysten så framstycket är i tre delar (exempelvis denna http://www.sysidan.se/albums/viewpic...D=33062&set=lp)

Så om du vill förklara vilken skärning ditt plagg har så får du beskriva hur sömmarna går. Ovan exempel är så typiska så de fått egna namn.

Smygsy      ändra texten
?

Snedremsor      ändra texten
Alla tyger är tänjbara på snedden. Snedremsa kan användas t ex vid rundade ringningar.
1. En snedremsa måste klippas på helsnedd. Vik ett hörn av tyget så att den trådrakt klippta kanten bildar rät vinkel med sig själv. Snedden blir i vikningen. Mät därifrån ut flera remsor med hjälp av pappersmått eller måttband och penna.
2. De trådraka kortsidorna skarvas ihop. Lägg remsorna med räta mot räta och låt de spetsiga hörnen sticka utanför långsidorna. Maskinsömmen skall börja i den vinkel som de båda remsorna bildar.
3. Knyt maskintrådarna och skrapa isär sömnsmånerna. Klipp bort snibbarna som skjuter utanför

Softshell      ändra texten
Ett tyg som är kombinerat av två tyger med olika egenskaper. Till exempel; den ena sidan är mjuk och den andra vindtät. Finns i olika tjocklekar och är olika stretchiga. Tyget används oftast i jackor.

Solvy      ändra texten
Vattenlösligt underlägg/mellanlägg gjort av alger. Ser ut som plast och används ofta vid maskinbroderi.

Solvyflies      ändra texten
Vattenlösligt underlägg/mellanlägg gjort av alger. Ser ut som vliseline och används ofta vid maskinbroderi.

Spandex      ändra texten
Ett syntetmaterial, kallas ofta elastan i Europa. Under 80-talet ofta använt som material i scenkläder, "spandexbyxor", inom hårdrocken.

Sprund      ändra texten
Sprund, ibland stavat sprung, innebär att till exempel en kavaj eller kjol har en slits mitt baktill, ungefär från midjan och nedåt. Från början, på långa kavajer, var det för att öka rörelsefriheten (t.ex. i ridsadeln), senare mest en modedetalj. Dubbelt sprund innebär att kavajen har två slitsar baktill. Avståndet mellan dem varierar från ett par decimeter ända ut till sidorna. (engelska: vent)

Sprängveck      ändra texten
Detsamma som Insnitt.

Stadkant      ändra texten
Furthest out in the edges of a fabric weave is often closer to a more sustainable edge, called an selvage edge. The part of the fabric that was attached to the weaving machine. Edge should preferably be removed when sewing, as it may shrink differently than the rest of the fabric. Have frequent small holes.

Staystich      ändra texten
En raksöm som sys strax utanför sömlinjen för att göra tyget stadigare eller för att förhindra att det rispar sig. Det är vanligt på framstycken och bakstycken där livet är svängt så mycket att man måste klippa små jack i sömsmånen för att inte styckena ska dra sig mot varandra

Stickning (sömnad)      ändra texten
En raksöm som man vanligen ser på tex. jeans och skjortor. Den håller tyget/sömsmån på plats och underlättar vid strykning.

Stickning (vid sömnad)      ändra texten
stickning är en vanlig söm (oftast raksöm) som går tvärs igenom alla tyglagren. När det står "sticka ner sömsmånen" så viker man sömsmånen åt ett gål och syr igenom alla tre lager. Ex en kantstickning kan vara längs med en kragkant, på jeans är de sömmar dom går längs med bensömen stickningar samt de runt gylfen m. m.

Stoffera      ändra texten
Stofferingsstygn använder man när man handsyr i ett foder.

Först viker man in sömsmånen på fodret, och tråcklar fast det på rätt plats mot yttyget. Stygnen man tar ska vara ca 3-4 mm långa och man börjar dem genom att sticka ner nålen i yttyget, sedan sticker man upp den igen, men då vinklar man nålen en aning så att man får med några trådbredder av fodertyget. Nästa stygn börjar man genom att sticka ner nålen i yttyget, precis mitt för uppsticket. Gör man rätt ska det bara synas små, små prickar av tråden i kanten på fodret.

Stretchvelour      ändra texten
Plysch.Tyg med lugg som känns sträv nedåt. Liknar sammet men är stickat vilket ger god elasticitet. Är oftast av polyester men även bomull förekommer. Används till barnkläder och hemmaplagg. Se även Velour.

Stråveck      ändra texten
Smala veck som sys för dekorativt syfte, oftast flera stycken parallellt med varandra, se även briséveck.
Används med fördel på barnkläder, då man kan sprätta upp vecken på t.ex. en ärm eller en kjol allt eftersom barnet växer.

Sömsmånsmall      ändra texten
Du kan med denna mäta ut dina sömsmåner och så - se också Pfiffikus - på denna länk finns att kunna göra en egen i pdf-format
http://www.andersj.se/

T
Taft      ändra texten
Stel och glansig tvåskaftsväv av odlat silke. Används till klänningar, blusar, foder m.m. Tillverkas även av konstfibrer (polyester).

Taslan      ändra texten
Vind- och vatten resistent vävt tyg i polyester. Rätt tunt och funkar bra till t ex vindbrallor för joggingturer eller andra utomhuskläder.

Toall (toile)      ändra texten
Ett provplagg i enkelt tyg.
En toall gör man när man först syr upp ett plagg efter mönster i ett "skräptyg" för att se plaggets passform. Toallen provas och ändringar markeras och överförs sedan till mönsterdelarna innan man klipper ut i det riktiga tyget.
Sömnadsterm som kommer från franskans "toile" som syftar på tuskaftstyget (ung. enkel oblekt lakansväv) som används för ändamålet.

Transportstygn      ändra texten
En enkel raksöm som används för att binda ihop olika fält vid konstruktion av maskinbroderimönster. Genom att använda transportstygn så kan man många gånger undvika hoppstygn. På engelska säger man oftast connection.

Trikå      ändra texten
Trikå är samlingsnamnet för olika slags stickade tyger. Det som utmärker trikå är att det är töjbart både på längden och bredden. Det finns två huvudgrupper av trikå Väfttrikå och Varptrikå. Väfttrikå består av ett garn som löper i tygets tvärriktning (dvs på bredden) och varptrikå består av flera garner som löper i tygets längdriktning. Väfttrikå är den vanligaste trikån och finns både som slätstickad och som ribbstickad.

Exempel på trikåmaterial: Bouclétrikå, Charmeuse (varptrikå), Jersey, Lycra, Muddväv, Ribbstickad, Singeljersey (slätstickad), Interlock, Strechfrotte, Sweatshirttyg, Trikåpiké och velour (plysch). Även Kardborretyg är en väfttrikå: öglorna på framsidan är riktade (nedvalsade), när tyget är monterat (limmat på ett stumt material) reser sig öglorna och krokbandet fäster i dem.

Tråckla      ändra texten
Tråckling är en söm med långa glesa stygn som används för att tillfälligt göra en fåll eller sammanfogning av textilier. Antingen för att underlätta långtidsförvaring utan risk för repning av tyget, eller för att möjliggöra en provning som inte "störs" av knappnålar.

Träns      ändra texten
Maskininställningar:
Stygnbredd 2.0
Stygnlängd 1.5
Tränssömmen sys 1.5 cm

Tränsning används för att förstärka fickor, grenpartier och hällor, som behöver vara extra starka

Tvillingnål      ändra texten
Synål som används när man vill sy en söm som liknar täcksöm med vanlig symaskin. Två sömmar på ovansidan och sicksack på undersidan. Lätta en aning på undertrådens spänning för bättre resultat. Det är en dubbel nål som använder två trådar.

Tweed      ändra texten
Vanligen ganska grov ylletyg i kardgarn, oftast i kypert. Tweed ska inte ruggas eller valkas. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tweed

Twill      ändra texten
Twill är ett lånord från engelska. Det är egentligen en synonym till textilbindningen kypert, men har på svenska kommit att bli en allmän beteckning på diverse kraftiga bomullstyger vävda med denna teknik, som bildar diagonala ränder i tyget, exempelvis denim.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Twill

Twill      ändra texten
Kraftigt, diagonalvävt bomullstyg.

Tyll      ändra texten
Tunn, nätliknande bomulls- eller konstfibervävnad med sexkantiga maskor. Källa: "Textil och läder" av Leena Johansson-Rengen och Stefan Rydin 1998.Används tex i brudslöjor.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tyll

Täcksöm      ändra texten
Seam as t-shirts, etc. are hemmed with. Use with a little more advanced overlock machines. Looks like two parallel straight seams on one side and stranded zigzag on the other. Also known as coverstitch on Pfaff machines.

V
V.I.M      ändra texten
Veck i mönster, kan endast göras om man klipper upp någon annanstans till veckets yttre spets. Används när man flyttar insnitt.
http://www.sysidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=9579

Varp      ändra texten
De längsgående trådarna i ett vävt tyg som sätts upp i vävstolen.

Velour      ändra texten
Kraftigt ulltyg av sammetstyp. Används till ytterplagg och möbeltyg. Finns även tunnare kvaliteer till barnkläder sk. sammetsplysch.

Viledon      ändra texten
Mycket kraftigt mellanlägg. Används t ex på kepsskärmar eller till väskor.

Viskos      ändra texten
Regeneratfibrer som utvinns av cellulosa. Ger ett garn med vacker lyster och skön känsla.

Vliesofix      ändra texten
Om man vill limma ihop två tyger vid t ex en applikation kan man stryka på vliesofix som fungerar som klister i tunna skivor.
http://www.stahl.nu/239-7392/Applikation.html

Vliseline      ändra texten
Påpressbart mellanlägg av non-woven eller textil av olika tjocklek som stryks fast på tygets avigsida för att ge stabilitet. Vanligt i infodringar, kavajslag och kragar. Ordet vliseline är egentligen ett varunamn bland mellanlägg.

Voile      ändra texten
Lätt, ganska gles tvåskaftsväv i bomull. Används till gardiner och foder i till exempel klänningsliv.

Våder      ändra texten
När man ska sy en kjol kan denna delas in i våder. Oftast så sys en kjol av två stycken, dessa kallas då fram resp bakstycke. Vill man sy kjolen i fler bitar så brukar dessa kallas våder, det kan vara allt från 3 till hur många som helst (i princip). En våd är är helt enkelt en av de styckena och de är oftast ganska snarlika i formen. Våderna kan vara exakt lika till formen men de kan också vara lite olika för att få en bättre passform. Klassiskt exempel är den s.k. "Godet-kjolen".

Vändsöm      ändra texten
Vändsömmen används vid enklare linne och klädsömnad för sammanfogning av två tyger. Den bildar en fristående kant på avigsidan. Traskanterna blir gömda mellan de två maskinsömmarna. På rätsidan syns ingen maskinsöm.

Tygerna läggs aviga mot aviga och kant i kant. Nåla och sy på maskin 0,5 cm från kanten från rätsidan. Klipp sömmen så att den inte blir för bred. Skrapa ut sömmen och vik den. Alla traskanter skall nu ligga inne i fållen. Sy ihop, denna gång från avigsidan.

W
WCT      ändra texten
WCT är ett tyg med glansig utsida och borstad insida som ofta används i träningskläder. Tyget är ofta gjort av 60% polyamid och 40% acetat.

Welt pocket      ändra texten
Engelska för passpoalficka

© Mainloop Media Network AB Sysidan.se är byggd med CommunityLib från Mainloop
Annons