Hur funkar textilindustrin?

[mia-maria]

Det här med att sy kläder har inte riktigt varit min grej, framförallt för att det är så svårt att hitta material. Förra veckan gav jag mig iaf ikast med att hitta ett lämpligt tyg för att sy en enkel omlottklänning liknande de som finns i alla klädbutiker, fast en som passar på min kropp. Omöjligt att hitta tyg!

Dock fick jag en förklaring från en butiksägarinna som slutat med modetyger och bara har inredningstyger och blanka frasiga festklänningsmaterial.
Enligt henne äger klädindustrin alla modetyger och släpper dem inte till tygbutiker förrän de är på väg ur modet!
Det verkar ju stämma med verkligheten, men finns det verkligen ingen marknad för tyger i sig?
Kan ingen tygfabrik rikta sig till oss som vill sy själva, eller någon tygbutikskedja beställa kollektioner för egen del?
Skulle det bli så hemskt dyrt?

Jag förstår ju att man inte kan sälja precis samma färger och mönster som det finns uppsydda kläder i på H&M vägg i vägg, men nånting i liknande kvalitet?

[mia-maria]

Jag vill bara tillägga att jag var öppen för olika material, från trikå till tunnt och fladdrigt ostretchigt, och jag hittade inget annat än enfärgad eller randig bomullstrikå... inget tyngre.
Så det var inte att jag inte gillade de färger eller mönster som fanns, för det fanns inget alls.

Tråden om upphovsrätt var väldigt intressant, och förklarar kanske en del men inte allt...

[Ann-Marie]

Jag fick svaret på vår tygaffär att ingen syr kläder längre så då tar de inte hem. Det som går bäst är inredningstyger. Lite "vanliga" tråkiga klädtyger finns det men inget som man vill ha precis. Och det skulle behövas för jag har väldigt svårt för att passa in i färdigkonfektionen, för kort och för tjock, ska helst ha 20-serien och då finns det bara byxor!

[Alvan]

Nä det är trist. Det som gäller är att vara ute och kolla för jämnan och man måste kunna slå till på en gång om man ser något, ingen planering i förhand här inte! Eller så får man leta på internet men då får man ju inte den tactila biten som jag tycker är så viktig, jag måste få klämma och känna.

[mia-maria]

Märkligt! Man kan ju inte gå ut i bara byxor om man inte vill bli haffad av polisen! ;-)

Jag har för kort överkropp för att passa i färdiga klänningar eller figursvängda blusar och liknande. Om jag provar rätt storlek för bredden så sitter allting jättebra så länge jag står och håller upp axelsömmen en decimeter ovanför axeln och då skär det in i armhålorna... klänningar med axelband går ibland att sy om utan besvär, men med ärm så borde det vara lättare att sy en ny klänning från början.

Stoff och Stil hade mycket roliga tyger för några år sen när jag testade dem, men den senaste katalogen tyckte jag var jättetråkig... och så mycket polyester!

Det är en annan fråga jag burit på länge, varför är så många metervaror i polyester? Jag köper aldrig färdiga kläder med så mycket syntet i, men ska man sy själv är det ont om naturmaterial.
Jag vet att polyester är billigt, men man kan ju köpa bomullskläder nästan gratis...

[Ann-Marie]

Hihi, känner igen med att man får lyfta klänningarna i axelsömmarna. Är det V-ringat går det ända ner till naveln på mig.
Det hjälper inte att industri gör stora kläder när de tar för givet att man är lång också, är man kort och drar 46-48 så hamnar inte längden där den ska.
Stoff och stils katalog var fullkomligt urtråkig i år, letade barnfleece och det hade de inte heller i några häftiga mönster.

[Frida_L]

Jag bor i Ystad och vi har två tygaffärer med både inredningstyg och klädtyger. De har kanske inga enorma mängder, men om man botaniserar lite brukar man kunna hitta något. Det hjälper nog att de i den ena affären syr kläder själva, så de har intresse av att ta hem.
Jag håller med om att det är trist med polyester, men jag har nu ögonen på ett vackert, grönt bomullstyg med vävda ränder i en av de ovan nämna affärerna. Det finns bomull och linne om man frågar, i varje fall här.
Den andra affären brukar ta hem alla möjliga stuvar, då blir det svårt ibland att veta vad det är för material, men man kan göra rätt roliga fynd.
Jag kanske har tur som bor här, men jag kan lova att man aldrig blir nöjd. Jag vill ständigt leta efter nya tygaffärer. Gräset är väl grönare på andra sidan, kan jag tänka.

[mari1e]

Frida!
Jag kan tipsa dig om den 3:e ! Stora Norregatag 27.
Om man inte är intresserad av brud och festtyger, finns det ett "hemligt" rum, där jag bla har tyger som jag lagt undan till mig själv. Men igår bestämde jag mig för att sälja ut alla förutom mina absoluta favoriter. Om och när jag ska sy till mig själv finns det ju nya tyger.
Mvh
Mariette

[spotty]

Före ca 1990 fanns det ju flera tygaffärer i varje småstad. Nu verkar inte finnas så många försäljare av modetyger i Sverige. Däremot verkar det finnas en del stora webshoppar utomlands, av sysidans länkar att döma. Så varför inte här? Är det så att våra stora svenska klädkedjor med H&M i spetsen har slagit ut allt vad hemsömnad heter? Eller handlar den som är sparsam hellre på secondhand än syr själv?

[letw83]

Jag tror problemet är att det är få som syr själv idag. Det handlar nog dels om priser men även om annat. Har inte sytt nåt alls till mig själv men sparar man verkligen så mkt på att sy själv i jämförelse med att handla på hm? Sen är det nog få yngre människor som överhuvudtaget KAN sy. Ser jag på min generation (född 83) så syr nästan ingen och det är få som ens kan. Men ser jag på min mammas generation så kan de flesta sy.

Sen är det ju så att tex Usa och tyskland är mycket större länder och de har därmed större marknad för tygförsäljning. Sen är det ju svårt att veta hur kulturen ser ut där, Är kanske många många fler som syr där.

[Ann-Marie]

Prismässigt tror jag det är dyrare att sy själv, tyg har blivit dyrt liksom tillbehören. Fördelen är att om man har ett bra mönster att det kan passa bättre. Men nog köper jag hellre ett färdigt plagg som jag ser hur det sitter än chansar med att sy själv för det är så många gånger det inte blivit bra och man fått slänga.

[letw83]

jag skulle nog vilja testa att sy själv. Jag har problemet att jag är för smal över höfterna för damavdelningens minsta storlek. Inte så kul det heller. Alla byxor hasar ner och det ser ut som att jag har häng Men jag vågar inte riktigt ge mig på några tuffare byxor än. Får kanske börja med ett par mjukisbyxor=)

[Robbin____]

Tråkigt att många av er verkar koppla den ekonomiska ställningen till egen sömnad. Jag syr först och främst för att det är kul att få bättre sittande plagg, samt lite mer eget. Inte för att de är billigare.

[letw83]

Robin

Jag håller med. Såg nån som frågat i ett annat forum om man tänker på vad det kommer kosta när man köper tyg. Jämfört med köpesplagg.

Visst betalar jag inte hur mkt som helst. Men för mig är det värt en hel del att få välja modell och tyg själv. Och sen är ju själva syendet skoj=)

[mia-maria]

När jag får för mig att jag vill sy kläder så är det oftast för att jag drömmer om passform, och då skulle det få kosta mycket mer än köpeskläder ifall jag visste att jag visste hur jag skulle göra för att göra ett perfekt mönster.
Annars händer det då och då att jag står i en klädbutik och rynkar näsan och tänker att en sån där skulle vara snyggare i en annan färg eller ett annat material eller med andra dekorationer och ser ut att vara jättelätt att sy, varpå jag går direkt till tygbutiken istället och där finns givetvis ingenting som liknar det jag är ute efter.

Funderar på att börja köpa kläder i den allra största storlek jag kan hitta för att ha lite mer tyg att ta av när jag syr om

Fast jag ska inte klaga för mycket, för sist jag var på stan såg jag att Ohlssons hade viscose-spandex trikå som jag saknade när jag startade den här tråden, så jag ska bara testa mönstret innan jag shoppar loss... det kändes lite som TV-reklamen "plötsligt händer det"