Sylusten.

[Stilla]

Sedan några månader tillbaka har mitt liv kretasat runt symaskinen. Jag har suttit på sysidan och tittat på alla fina saker ni syr, hämtat inspiration och med en stor glädje skapat själv. Inte alla projekt var så lyckade som jag ville men jag var ändå stolt över att jag själv kunnat genomföra det. Nu känner jag mig så förtvivlad för det har vänt. Mitt andra syprojekt i rad har hamnat i sopporna. En enkel kjol som jag misslyckade totalt med! Jag får sådana ambivalenta känslor. Å en sida vill jag sy och å andra sida vill jag helst ställa in symaskinen. Har ni upplevt något liknande? Att man tappar lust och inspiration? Misslyckas Ni också ibland? Det är kanske dumt att fråga så här men det känns inte alls så bra när det inte går så bra för mig och min symaskin.

Hälsningar
Anna

[Ann-Marie]

Jodå det råkar nog alla ut för. Min syolust har varat sen i höstas någon gång men nu har jag sytt ett par örngott och beställt tyg till baksidan till ett babytäcke, det har kommit en ny baby i bekantskapskretsen så jag börjar vakna till liv. Syssla med något annat ett tag eller ett riktigt roligt syprojekt som inte är till någon nytta :-)
Ibland känner man för att kasta symaskin ut genom fönstret och slänga allt tyg man har men som sagt det brukar gå över, någon gång.

[VivoPlena]

Ja, skaparlusten går i vågor, helt klart. Ibland syr jag dygnet runt, sen är det korsstygn som gäller för at helt plötsligt vara virkning. Sen börjar det om. Efter att inte ha virkat på många år, hittade jag mönster på en sjal. Då började jag virka igen, först sjalen, sen massa mössor o grejer.

[MadWomanInBlack]

Absolut! Ibland undrar jag varför jag har symaskin, andra stunder, som nu när jag håller på med studentklänningen, sitter jag och syr till nu och vill inte sluta. Det enda som hindrar mig är bristen på hyskor/hakar. Jag tog en låååång paus så sent som i höstas, för att jag inte kunde hitta varken syglädje eller tid.

Men jag tror att det behövs pauser, för att man ska hitta gnistan. Att sy är att skapa något estetiskt, och att skapa hela tiden tar bort det här "ögonblickets infall". Alstrena känns maskinproducerade hur mycket kärlek man än lagt ner i dem, när man syr bara för att få ner idén. Man måste vilja ta itu med idén också, känna tyget mellan fingrarna och se hur det tar form inför ens ögon

Nu går min sömnad extra bra bara för att jag vänstrar med min nyfunna hobby, stickning

[learningtofly]

jag känner helt klart igen mig, jag har en skjorta som ligger på mitt skrivbord, utklippt och klar men jag har ingen som hellst lust att sätta mig vid symaskinen och sy ihop delarna :/

när jag får slut på min sylust brukar jag däremot klippa ut delarna till nya projekt och shoppa billiga stuvar och gardiner

[Alvan]

Japp samma här. Började sy en bh, som jag gjort så många gånger, gjorde några små små ändringar i mönstret och nu sitter som s..t. Det som är mest frustrerande är att jag inte fattar varför. Nu ligger bh:n där och glor och jag gör något annat istället tills lusten kommer tillbaka.

[Winberg]

Håller fullständigt med ibland finns bara inte sy lusten där. Min man brukar säga till mig skall du inte sy eller maskinbrodera lite, ussh han förstår inte att ibland har man ingen gnissta att sy eller brodera, Ibland verkar det som att han tror att allt går så himla snabbt att göra etc. Det är bara att vänta på gnisstan kommer tillbaka och det görden. Karin

[avsl0203]

Ja visst är det så att lusten att sy sviker ibland. Jag har en hög med ofärdiga projekt. Bland annat en kjol som jag hemskt gärna ser färdig men ändå har jag ingen lust att sätta mig med de urklippta delarna vid maskinen. Allt har sin tid tror även jag. Man behöver variera sig och inte tvinga fram lusten och kreativiteten. Att misslyckas kan alla men varför inte istället säga utvecklas. Det känns mer positivt För förhoppningsvis så lär man sig någe utav sina misstag, eller? Jag vet inte vad jag tycker är värst när man har så mycket ideer att man inte får någe gjort eller när skaparlusten tryter?

[Winberg]

Håller fullständigt med dig Monika, det är bara att invänta,Man får ta den tiden och sitta o titta på sy sidan kanske det dyker upp under tiden . Karin

[HeleneB]

Åh vad glad jag blir när jag läser era inlägg. Så skönt att höra att det är fler som har ofärdiga projekt liggandes.
Jag är inte själv om att vara periodare!!!

[Bibbi]

Gissa om dett är ett problem när man har det som yrke
Ibland så får jag helt enkelt säga till mig själv, nu syr du.
Särskilt svårt blir det när folk har bråttom.
Jag vill ha god tid på mig, liksom ligga ett steg före. Hatar att vara fem i
/Bibbi

[VivoPlena]

Citat från serien Kalle & Hobbe. "Jobb är bara jobbiga när någon ber en att göra dem"

[Avslut0801]

I höstas var jag riktigt trött på att sy. Jag hade lovat alldeles för många alldeles för mycket och till slut kände jag mig bara stressad. Det skulle ju vara avkopplande att sy!! Det fanns ingen glädje. Jag kämpade mig igenom det mest akuta men bestämde mig för att sen inte sy någonting på två månader ÄVEN om jag fick lust. Jag skulle börja längta igen hade jag tänkt mig. Jag var rädd för att jag annars skulle börja förknippa sömnaden med olust.

Jag tror avhållsamheten varade en vecka, sen blev abstinensen alldelses för svår.

Tvinga dig inte, lusten kommer tillbaka. Och gör den inte det så är det ju ingen mening med att sy "för nöjes skull".

[karina61]

Hallo..Är just nu inne i en period där jag bara vill sitta vid symaskinen och broderimaskinen..Tycker tiden inte räcker till..Men min brodyrmaskin har varit på lagning i hela 6 veckor..
Idag kom min käre dotter på besök och jag funderade om hon ville ha lite spyhandukar till barnbarnet..Och vips så hamnade hon vid strykbrädan..Så nu är det bara att sy handukarna och brodera..Hon fixade fållen på 12 handukar..Jag köpte mycket tyg när Rusta hade tyger på rea..Ska nog bjuda hem mina andra barn också..
Känner ju så att jag kan ju brodera en kökshanduk till nån på jobbet som behöver en tröst eller en uppmuntran...Vi som jobbar inom vården måste få nån uppmuntran, för vi gör ett jättebra jobb..Känner att just nu har jag inte tid att jobba..
Åter till min käre maskin..

[Stilla]

Jag började tro att jag var ensam om min olust. För några veckor sedan gick min symaskin sönder och min man lovade att titta på den "senare". Jag fick tårar i ögonen, jag kunde inte tänka mig en enda dag utan symaskinen. Han fick titta på den omedelbart och som tur var så kunde han laga den. Idag har jag städat mitt sybord, lagt alla spolar på plats, vikt alla tyger och lagt dom på hyllan och staplat högen med olika påbörjade projekt. Det får vänta ett tag. Jag hoppas att min olust-period går snart över. Det är så uppmuntrande att läsa att fler än jag upplever ngt liknande.