Det "s.k. kärlekslivet"..

Tripteaser · 2007-04-17, 22:06

Här kommer jag med mera "kärlekstrubbel".. (Blir väldigt intimt och privat detta, bara en förvarning..)

Jag tror att det börjar ta slut...

Jag o min numera (sedan snart ett år tillbaka) fästman har vart tillsammans i totalt två år den 28e april i år.. Vi har bott ihop i över 1,5 år nu...

Vet inte om jag bara börjat lessna på honom eller om de verkligen börjar ta slut på kärleken mellan oss...

Kan ta ett "trist" exempel..
En fredagkväll när han var ute med sina polare (som han får vara, vill inte vara ngn satkärring o tvinga honom att bara vara hemma) så när han väl kommer hem kl halv tre på lördag morgonen.. Så istället för att komma och "mysa" med mig i sängen så sätter han sig framför datorn, och tittar på en porr film!

Har inget emot porrfilmer, men då vill jag ju oxå vara med och titta isf! (Ni förstår min poäng?)

Vet inte om han såg att jag stod och såg vad han gjorde lr inte, han har inte sagt något om det och inte heller har jag det..

Numera sitter han hellre vid datorn (jag stter en hel del vid datorn med, men försöker få med honom att mysa och titta på film i soffan då och då) och spelar eller knappar på sin telefon än att vara med mig verkar de som..

Vet inte exakt hur jag ska handskas med detta.. Visst, kanske inte e lika spännande med mig efter två år.. Men jag e väl ändå bättre än en dator, en telefon eller en porrfilm? :S

Låter som en mardröm.. Hade en av mina kompisar berättat detta för mig så hade jag sagt åt henne att dumpa honom illa kvickt.. Men kanske är lättare sagt än gjort?

Om han somnar före mig, vilket han oftast gör, så de enda ja känner när jag tittar på honom är sorg och, inte hat, men en stark känsla som e åt motsatt håll som lycka..

Går inte en enda dag utan att ja gråter här hemma.. Det verkar inte gå fram hos honom att jag mår dåligt... Fattar han det eller bryr han sig helt enkelt inte? Efter 2 år borde man ju "känna" sin partner bra nog för att fatta att ngt e fel?

Senaste dagarna har de vart väldigt spännt här hemma, ingen av oss har egentligen sagt ngt (annat än korta svar på korta frågor).. Har inte vart någon beröring alls, inga kramar, inget strykande, inget pussande...

Har alltid tyckt att sex inte är en viktig grej i ett förhållande, men nu när jag inte får något så blåser det upp till en väldigt stor grej..

Var bara tvungen att få ur mig lite..

2007-04-17, 22:06	#1
Tripteaser Medlem sedan: sep 2005 Inlägg: 169	Det "s.k. kärlekslivet".. Här kommer jag med mera "kärlekstrubbel".. (Blir väldigt intimt och privat detta, bara en förvarning..) Jag tror att det börjar ta slut... Jag o min numera (sedan snart ett år tillbaka) fästman har vart tillsammans i totalt två år den 28e april i år.. Vi har bott ihop i över 1,5 år nu... Vet inte om jag bara börjat lessna på honom eller om de verkligen börjar ta slut på kärleken mellan oss... Kan ta ett "trist" exempel.. En fredagkväll när han var ute med sina polare (som han får vara, vill inte vara ngn satkärring o tvinga honom att bara vara hemma) så när han väl kommer hem kl halv tre på lördag morgonen.. Så istället för att komma och "mysa" med mig i sängen så sätter han sig framför datorn, och tittar på en porr film! Har inget emot porrfilmer, men då vill jag ju oxå vara med och titta isf! (Ni förstår min poäng?) Vet inte om han såg att jag stod och såg vad han gjorde lr inte, han har inte sagt något om det och inte heller har jag det.. Numera sitter han hellre vid datorn (jag stter en hel del vid datorn med, men försöker få med honom att mysa och titta på film i soffan då och då) och spelar eller knappar på sin telefon än att vara med mig verkar de som.. Vet inte exakt hur jag ska handskas med detta.. Visst, kanske inte e lika spännande med mig efter två år.. Men jag e väl ändå bättre än en dator, en telefon eller en porrfilm? :S Låter som en mardröm.. Hade en av mina kompisar berättat detta för mig så hade jag sagt åt henne att dumpa honom illa kvickt.. Men kanske är lättare sagt än gjort? Om han somnar före mig, vilket han oftast gör, så de enda ja känner när jag tittar på honom är sorg och, inte hat, men en stark känsla som e åt motsatt håll som lycka.. Går inte en enda dag utan att ja gråter här hemma.. Det verkar inte gå fram hos honom att jag mår dåligt... Fattar han det eller bryr han sig helt enkelt inte? Efter 2 år borde man ju "känna" sin partner bra nog för att fatta att ngt e fel? Senaste dagarna har de vart väldigt spännt här hemma, ingen av oss har egentligen sagt ngt (annat än korta svar på korta frågor).. Har inte vart någon beröring alls, inga kramar, inget strykande, inget pussande... Har alltid tyckt att sex inte är en viktig grej i ett förhållande, men nu när jag inte får något så blåser det upp till en väldigt stor grej.. Var bara tvungen att få ur mig lite..