(först och främst: jag ber om ursäkt för att jag tog i i förra inlägget, jag var lite grinig o trött då)
Ja, det är sant!
Det är bra att unga för vidare traditioner och kunnande med olika handarbeten och det är också bra att man börjar vara mer kreativ nu, våga blanda tekniker, våga göra "fel" använda "fel" material osv. (Nej inte bara unga gör det, många äldre gör också det nu, det har trots allt varit ett tag nu med att ta nya friska tag, man började speciellt se det under 70-talet)
Och nya tekniker dyker också upp! Väldigt många roliga nya tekniker.
Jag fick en mapp med min farmors arbeten från 30-talet då hon gick i någon skola (vet inte vad det nu är, någonting för unga kvinnor kanske) hon fick lära sig sy fint. Alla detaljer måste klaffa och göras exakt på rätt sätt. Hennes arbeten såg väldigt fint gjorda ut. Allt för hand, varenda minsta stygn perfekt. Men man kan ana att kreativitet inte tilläts spira, nej man skulle göra exakt som man anvisades till att göra, med exakt rätt material, metod, handlag (till och med rätt hand osv).
Nu är det helt annat. Speciellt i skolan...
Och tålamodet verkar vara mycket mycket mycket kortare nu.
Jag tycker att en medelväg är bäst. Att man lägger ner vikt vid detaljer och kvalité, men att låta sig vara fri i kreativitet, material osv. Det är nog det bästa.
Så grundkunskaper är bra att ha.
Där kan man lära sig från de äldre.
Och jovisst kan barn handarbeta också! Det kunde barnen förr i tiden (mest av nödvändighet, laga kläder..) och nu också. Var inte rädd för att låta barnen sy på symaskin. Jag sydde på mammas symaskin när jag var 4-5 år.
Jag blir förfärad när jag läser forum, mestadels amerikanska sådana, där barn skall hållas bort från symaskiner. Det är tråkigt tänk. Man ska inte skydda barn från allt. Under uppsikt kan barn lära sig använda symaskin!
(å andra sidan man kanske inte ska låta barnet sy på ens nya maskin, utan en gammal gedigen en som tål lite tuffa tag)