Hanna, så svårt är det inte. När det gäller tyger så vet man en hel del eftersom tygproduktionen var en av dom viktigaste industrierna under medeltiden. På detta finns det ett antal fynd av både tygfragment och hela plagg. När det gäller bevarade plagg så rör det sig inte om få, utan ett hundratal i hela Europa om man räknar grovt. Bara Norden har en fin samling där dom berömda kläderna från Herjolfsnens, Grönland, ingår. Från den fyndplatsen rör det sig om ca 50 plagg. Även London har varit en fyndrik plats. I mitt tidigare inlägg länkar jag till Marc Carlsons sida som just tar upp dom textilarkeologiska fynden. Utöver dom arkeologiska finns det några välbevarade plagg från främst Tysk-Romerska Kejsardömet, om jag inte minns helt fel.
När det gäller textilier så finns det en länk i inlägg nr. 2 till Eva Anderssons sida. Hon har skrivit ett par lättfattliga artiklar om tyger under medeltiden.
Färger har man också en hel del kunskap om, både genom analyser av fynd samt experiment. Från senmedeltiden finns det färgarrecept kvar, ett exempel är
Innsbruckmanuskriptet.
Det man utgår från i forskningen är främst tre källor: bevarade plagg, skrivna källor såsom testamenten m.m och bilder. När det gäller bildkällor måste man alltid vara lite restrektiv, dock återkommer jag i den frågan när jag har hittat min ex av artikeln "Bilde als Quelle".
Visst, i den aktuella forskningen saknas det några bitar, som frågan om färgat linne. Men att det saknas mycket kunskap är fel att säga.
När det gäller Sophias Atelje så är jag restrektiv till att säga att hennes mönster är korrekta. Då är det bättre att vända sig till Handelsgillet och deras mönster.
Men det viktigaste för min del är att tillskärningen, tygerna och detaljerna är rätt. Om man sedan väljer att sy dom osynliga sömmarna på maskin gör mig inget, jag själv hinner inte handsy allting även om det är kul. Och dom fyrdelade raka säckerna låter som om du beskriver dom tidigmedeltida plaggen runt 1000-1200-tal, men mina 1100-talskläder sitter inte som en säck kring mig. I slutet av 1200-talet börjar man med att göra urtag för ärmen och i mitten av 1300-talet blir skrädderitekniken betydligt mer avacerad. Om du tittar i länkarna jag skrev ner i mitt tidigare inlägg så hittar du flertal exempel på avancerade skärningar.
Till sommarens lajv ska jag sy mig några klänningar efter sent 1300-talsmode. Dom kommer nog inte anses som tråkigare än vanliga lajvplagg, men däremot så kan jag använda dom både på lajv och i sammanhang där jag ska ha en historisk dräkt.
Malin>> Vilka bilder har du tittat på? Jag ska se sen ikväll om jag hittar en bra sida som ger tydliga exempel på halsurringar, båtringning i den bemärkelse vi känner till har jag inte sett hitills. Och återigen, det beror på vilken period du vill komma åt. Dock är skillnaden i svårighetsgrad mellan bönders och finare folks dräkt marginell, tumregeln brukar vara att det är skillnad mellan tygerna. Mitt tips är att sy tidigt 1300-tal. Kläderna är inte åtsittande, så enda passformen man behöver bry sig om är den över axlarna och vid ärmarna. En jättebra bildkälla är
Codex Manesse. Jag ska se om det finns några skisser över hur ärmarna är konstruerade, men om du är någorlunda bra på att göra egna mönster så är boken jag rekommenderade i ett tidigare inlägg bra. När det gäller tyg skulle jag rekommendera tunt helylle.
Saxylle-Kilsund säljer sådan på postorder. Tyvärr innehåller deras standardsoritment inte dom roligaste färgerna, men vill man svettas lite i en ylleblandning så kan man ringa dit och fråga vilka färger dom har inne tillfälligt.