Citat:
Lillith skrev:
Det är mitt eget mönster, så man tycker ju att jag borde ha koll på hur det är tänkt, men jo, något i den stilen måste jag ha gjort. Fast jag kan inte begripa hur det gått till. Klänningen är såpass mycket för liten att jag inte får det att stämma om jag så hade missat att lägga till sömsmån helt och hållet. Och den är för kort i livet också. Mer än vad sömsmången skulle gjort... Så den stackars klänningen får helt enektl stå som bevis på att vissa saker helt enkelt inte kan förklarars så lätt. Öhm... vi behöver ju alla lite magi i vardagen.  |
JO! Lite magi behöver vi allt! Klart mysko det där.... ett mysterium. Jag försöker komma på en rationell förklaring och kommer bara på det långsökta och lika mystiska att tyget kanske krympt under strykjärnet.
Citat:
Lillith skrev:
Jag har faktiskt sytt för stort också en gång. Skulle sy en korsett och bestämde mig för att sy den på min "nya" maskin och anpassade sömsmånen efter pressarfotsbredden på den maskinen. Började sy och fick rätt fort inse att maskinen inte klarade av det så bra som jag ville och bytte till att sy på min gamle maskinen, som har en smalare pressarfot. Tror du jag tänkte på det? 
Resultatet blev en snygg, men stor korsett. 2mm brevid sömlinjen i varenda söm blir rätt mycket i en korsett i tolv delar.
Den gick under namnet "askungekorsetten" för jag och mina vänner började prova den på alla vi hittade för att se om vi kunde hitta någon den passade så att den kunde få ett värdigt liv trots allt. |
"Askungekorsetten" - vilket passande namn! Hittade ni prinsessan tillslut?
Den där klänningen kanske också har en prinsessa någonstans...