Jag rodnar ju pga alla lovord
.
Jag skulle vilja tacka för dom uppmuntrande orden och alla råd,och tacka alla andra som tar och som har tagit hand om hittekatter.
Jag går nu och tittar ut genom fönstrena, och ingen frysande Hjalmar i sikte... hon ligger nog i tantens säng och spinner hoppas jag..
Jag skulle vilja ringa henne igen och höra hur natten gått men jag inser att det kanske är lite väl påfluget, så jag tänkte vänta till ikväll
Stackars Kilen, hur kan någon göra så? Jag kan förstå att man kan bli irriterad över att katter springer och pinkar på dina mattor t.ex, men att sparka sönder dom.. Och se dom skrikande springa iväg sen.. fast dessa människor har ju en hel del som fattas på övre plan.! så man kan ju inte förstå dessa störningar.
Här hemma pratar vi rätt ofta om att vi skulle nog göra oss olyckliga om vi kom på någon plåga ett djur.. Jag snackar fängelse.. jag skulle se rött!
Nu måste maken traska ut i garaget och se om han kan sätta för hålet där kattluckan sitter
tänk om vi väntat en timme till, men det är på förlusten man ska leva.
Kattluckan där ska sättas in på stugdörren, kattluckan som sitter där ska sättas in i en innerdörr här hemma. Under trappen har vi ett skräputrymme som ffa tjänar som katt-toa rum och skräpsamlare, så vi tänkte sätta in en lucka i den dörren, så kan vi ha den stängd. Då ser ingen röran därinne, fiffigt va? Har man djur man älskar så måste man inreda med stora (men mindre vackra) klösställningar och hål i innerdörrar, samt råttor och band och div. leksaker överallt
Sätter in en bild på Hjalmar, nytagen hemma hos tanten, det ser inte ut som en strykrädd katt. Hon kollar just in en mystisk påse när bilden togs..