Sysidans forum - Visa ett inlägg - Hjälp! Grundmönster

marie.s.g · 2013-09-12, 19:08

Några funderingar,
börjar med bild 6 där du har horisontella stramlinjer som jag tror orsakas av att bysten drar lite. Antagligen behöver ditt mönster en bystutökning. Då försvinner de stramlinjerna. När du läser Veblens bok kommer du att se exempel på det.
Ryggen hoppar jag över för det är som du säger, för stort och visst sitter insnitten vid midjan fel. (Var insnitt placeras varierar med vidden.) Sedan tror jag att du kommer att få leva med att det faller in lite mot ryggraden eftersom det ser ut som om det är en ganska djup brygga mellan skulderbladen? Det är skönt att kunna röra sig i kläderna också och designtricket är väl att lägga ett motveck där sedan, så att det faller snyggt.
Ärmen - att öka vidden där utan att ändra på ärmhålet brukar göras så att man klipper upp längsefter mitt på och lägger en utökning där det behövs. Behöver man sedan bredda ärmhålet går det genom att lägga till lika mycket på fram/bakstycket som man breddar armen.
Av fotona kan man tro att du är lite sned men det är svårt att lita på foton. Det syns på bild 7 som om ditt vänstra framstycke ligger längre från halsen. Det kanske är det som lurar blicken att tro att den sidans axel är bredare som du skriver. Blir inte lätt att veta riktigt eftersom det troligen dras åt sidan på grund av bysten som vill ha lite mera tyg och ryggen som har för mycket.
Avslutningsvis, ditt liv-grundmönster har bara en bystinprovning och den ligger från axeln. Har man mera byst än A-kupa kommer det att bli problem att få tyget att forma sig efter bysten. Det vill gärna bli tyg över som veckar sig mellan ärmhål och din insnittslinje. Under bysten blir det ett "tält" för där finns ingen formning alls. Drar du åt i midjan får du veck.
Kort sagt, ditt grundmönster är lite för rudimentärt för att du ska få bra passform. Öberg har ett midjeinsnitt fram också i sitt liv.
Jag har kommit fram till att det vid C-D-kupa behövs två formande insnitt för att följa bysten utan att lämna tyg som veckar sig runt omkring. Större byst kräver flera om det ska vara kroppsnära utan att man förlitar sig till tygets elasticitet förstås. Naturligtvis löser man ofta formningen med midjeinsnitt, bystinsnitt från sidsöm/ärmsöm och eller insnitt lagda i prinsesslinjer som då också inkluderar midjeinsnitten. Det här är formning som oftast läggs till efter att grundmönstret har tagits fram som underlag. Det betyder också att grundmönstret inte är ett egentligt symönster utan ett grovt proportionsanpassat mönster som man inte syr från utan utvecklar ny design som man sedan syr.
Dessutom - går man ut ifrån standardproportioner som Öberg gör, då måste man individanpassa mönstret sedan och det är det som Veblens bok beskriver hur man gör. Då fixar du t ex till ryggmåtten till att passa dig och inte en standardperson i en C-storlek.

2013-09-12, 19:08	#2
marie.s.g Medlem sedan: okt 2011 Inlägg: 596	Några funderingar, börjar med bild 6 där du har horisontella stramlinjer som jag tror orsakas av att bysten drar lite. Antagligen behöver ditt mönster en bystutökning. Då försvinner de stramlinjerna. När du läser Veblens bok kommer du att se exempel på det. Ryggen hoppar jag över för det är som du säger, för stort och visst sitter insnitten vid midjan fel. (Var insnitt placeras varierar med vidden.) Sedan tror jag att du kommer att få leva med att det faller in lite mot ryggraden eftersom det ser ut som om det är en ganska djup brygga mellan skulderbladen? Det är skönt att kunna röra sig i kläderna också och designtricket är väl att lägga ett motveck där sedan, så att det faller snyggt. Ärmen - att öka vidden där utan att ändra på ärmhålet brukar göras så att man klipper upp längsefter mitt på och lägger en utökning där det behövs. Behöver man sedan bredda ärmhålet går det genom att lägga till lika mycket på fram/bakstycket som man breddar armen. Av fotona kan man tro att du är lite sned men det är svårt att lita på foton. Det syns på bild 7 som om ditt vänstra framstycke ligger längre från halsen. Det kanske är det som lurar blicken att tro att den sidans axel är bredare som du skriver. Blir inte lätt att veta riktigt eftersom det troligen dras åt sidan på grund av bysten som vill ha lite mera tyg och ryggen som har för mycket. Avslutningsvis, ditt liv-grundmönster har bara en bystinprovning och den ligger från axeln. Har man mera byst än A-kupa kommer det att bli problem att få tyget att forma sig efter bysten. Det vill gärna bli tyg över som veckar sig mellan ärmhål och din insnittslinje. Under bysten blir det ett "tält" för där finns ingen formning alls. Drar du åt i midjan får du veck. Kort sagt, ditt grundmönster är lite för rudimentärt för att du ska få bra passform. Öberg har ett midjeinsnitt fram också i sitt liv. Jag har kommit fram till att det vid C-D-kupa behövs två formande insnitt för att följa bysten utan att lämna tyg som veckar sig runt omkring. Större byst kräver flera om det ska vara kroppsnära utan att man förlitar sig till tygets elasticitet förstås. Naturligtvis löser man ofta formningen med midjeinsnitt, bystinsnitt från sidsöm/ärmsöm och eller insnitt lagda i prinsesslinjer som då också inkluderar midjeinsnitten. Det här är formning som oftast läggs till efter att grundmönstret har tagits fram som underlag. Det betyder också att grundmönstret inte är ett egentligt symönster utan ett grovt proportionsanpassat mönster som man inte syr från utan utvecklar ny design som man sedan syr. Dessutom - går man ut ifrån standardproportioner som Öberg gör, då måste man individanpassa mönstret sedan och det är det som Veblens bok beskriver hur man gör. Då fixar du t ex till ryggmåtten till att passa dig och inte en standardperson i en C-storlek.