Draperingstekniken är bra för att förstå hur man skapar design och gör mönster av den. Det fungerar oavsett hur man ser ut. Sedan används det på provdockor med standardmått för att göra mönster för standardkläder också. Draperingsboken ger teknik och idéer men inga direkta mönster. Mest av allt förståelse, tycker jag förstås.
Andra böcker som nämnts (Winifred och Öberg) Är konstruktion av både basmönster och plagg och anvisningar hur man gör med personliga mått till ett speciellt personligt mönster. Det finns anvisningar till olika modeller. Det går ut på att konstruera mönster då. Syanvisningar, utläggning mm saknas. Därför är det bra att läsa det här materialet. Det blir mycket enklare att ändra i standardmönster från t ex Burda då.
I början trodde jag att om jag tog formlerna ur böckerna och konstruerade med personliga mått så skulle det passa. Så är det inte eftersom t ex om man är lång och slank så är höftkurvan ofta en annan medan mönsterbokens anvisningar ger standardhöftkurvan och det ser inte bra ut då det "blir över tyg" upptill. Man kan komma nära men det blir inte perfekt. Med draperingstekniken uppstår inte det problemet men då måste man ha någon som draperar på en själv eller en provdocka med de egna måtten och det kan vara svårt
att ordna.
Läser du tyska finns i Burdas web (.de) ett antal Workshops (PDF-er) som beskriver översiktligt hur man gör när man gör olika ändringar för vissa avvikelser från standardmått som kort/stor bak/sned osv. Man klipper i mönstren på lite olika sätt, lägger till och drar ifrån.
Jag håller på med ändringar av ett mönster på en Burdajacka som ska passa en storlek 44 upptill men ska vara längre, samt en 50 nertill så där ska det vara vidare. Då klipper jag upp överdelen under ärmhålet, lägger till 4 cm och får då en sänkt bystpunkt på köpet. Sedan klipper jag upp midjan och lägger till 4 cm där. Eftersom det är en prinsesskärning måste sidfram- och sidbakstycke också anpassas och bystpunksänkningen måste reflekteras i sidframstyckets form. Får kontrollmäta sylinjernas längd och justera förstås. Sedan lägger jag till nertill så jag får den vidd jag behöver genom att utvidga från (den nya) midjan, flyttar fickor osv. Så först har jag ritat upp normalmönstret sedan klippt isär och så klistrat/tejpat in bitar och av det lappverket ritar jag ett nytt mönster som jag sedan klipper från.
Böckerna hjälper mig att förstå mönster men har inte gett mig mönster eller design. Det blir nästa steg
Drapering ser lovande ut.
En sak till - man känner igen konstruktionerna när man går på stan och tittar i butikerna. Colette och Burdastyle-böckerna har jag inte sett men tror att de är mer praktiska än teoretiska. Kan vara något att börja med och de andra kanske du kan låna på något bibliotek till att börja med? Öberg är ett standardverk som används i utbildningar i Sverige.