Hur korkad får man bli?
 

Har precis gjort årets idiot tabbe. Jag håller på med mugrugs. När jag skulle sy dekorsömmen i form av fyllda blad i sömmarna, så händer det ofattbara. Jag tyckte att det var ovanligt tjockt och tjurade emot lite väl mycket. När jag efter nästan hela sömmen bestämde mig för att se efter vad som orsakade problemet, fick jag en chock. Den andra mugrugen satt fast undertill. Jag har av någon obegriplig anledning inte uppmärksammat att dom satt ihop, utan bara kört på.Jag lovar att det jag sa när jag upptäckte det inte lämpar sig i tryck.Nu återstår ett batajobb med att sprätta :(. Kommer säkert att ta resten av denna dagen, för sömmen är tät med ganska små stygn. Återstår att se om dom går att rädda.

Du är ju inte korkad
 

nu har du göra ett tag.
I bland är det som förgjort. Jag skulle sy en enkel gardinkappa här om dagen och allt blev fel. Det började med en trådrulle som hunden hade gnagt på. Tråden löpte ju inte mer efter det. Sen fortsatte det i samma stil. Jag var arg som ett bi. Skulle nog slutat att sy, men jag skulle promt ha den färdig. Gubben todde jag hade blivit galen. hhahahha det var jag också. Men till sist så blev det klart och det syns inte på gardinkappan att det var så motigt.
Man blir bra på att sprätta men det är ingen tröst. Och man får tänka att ingen vethur lång tid det tog. Men alla ser hur fina dom blev.

värsta skapelsenpia
 

så hemskt att du hadde sytt med små stygn och händer det som inte får hända. nämligen man är så glad över resultatet, vips sitter dom vackra sakerna ihop. vid det här tiden så har du säkert sprättat isär-kram helena

värsta skapelsenpia eva
 

jag kar hört att katter ger sig på allt som har med garn att göra,, men hund, god fortsättning på sprättandet. det är en tydligen en av mina favorit sysslor favoritsysslor fast jag har ingen hund eller katt det är andra väsen som ser till att sprättaren är den mest använda redskapen när jag syr:D

Inte korkad bara ivrig så ta det lugnt...