Jag syr...

Den personliga krokin

Ett av de bästa hjälpmedlen för klädsömnad jag stött ihop med på senare tid är den personliga krokin, eller vad man nu kallar en bild med ens egen form? Man kan med hjälp av bilden själv rita och se vilka skärningar som passar ens kropp och var man ska placera detaljer för att det ska se bra ut. Här är min förresten.

Såg den beskrivas första gången i The Colette Sewing Handbook och såhär går det till på ett ungefär.

1. Ta ett foto av dig själv i helfigur klädd i något kroppsnära eller i underkläderna. Det viktiga är att kroppens konturer syns tydligt. Man kan även ta ett foto bakifrån om man behöver.
2. Härnäst finns det flera sätt att gå tillväga. Det man ska göra är att rita av kroppens konturer så att man får en figur som har samma proportioner och form som en själv. Man kan endera göra det i ett bildbearbetningsprogram som exempelvis Photoshop eller göra det manuellt genom att kalkera av konturerna från ett utskrivet foto på ett nytt papper. Själv tycker jag det är praktiskt att markera bröst, navel och haka också.
3. Vad man bör ha i slutänden är en bild med konturerna av sig själv som kan användas till att rita upp kläder på.

Men den första anblicken av ens egentliga form kan komma som en chock och krokin kan vara svår att använda innan man vant sig. Helst om man använt mer typiska krokidockor innan. Proportionerna som används vid modedesign skiljer sig ofta från verkligheten. Jag tänker inte lägga några värderingar i det mer än att det kan kännas ovant. Tycker att jämförelsebilden nedan är rätt kul faktiskt.

 Att skapa kläder för sitt eget nöjes skull är för övrigt en annan sak än professionell design. För en hemmasömmerska är den egna bilden ett bra hjälpmedel att undvika fallgropar när det gäller att sy kläder som passar ens kropp och stil. Bättre att rita och fundera i förväg än att komma på att vad man planerat inte passar halvvägs in i sömnaden.

Annars inget nytt sytt här i röran.

Julisömnad

Det blev lite sytt i Juni trots allt. Har två klänningar att avsluta innan jag börjar med något nytt.

Den till vänster är skjortblusklänning från Simplicity 2246 (Lisette traveler dress) i chambray. Jag har redan gjort en i vitt linne. Kan verkligen rekommendera det här mönstret, efter att ha minskat byststorleken och axeln satt strl 12 perfekt. Det är inte ofta det går så lätt. Har bara knapparna och fålla upp ärmen kvar.

Klänningen till höger är från mönstret "sultry sheath dress" ur boken Gerties New Book for Better Sewing av Gretchen Hirsch. Hittade en nästan självlysande rosa stretchdenim på Olssons som jag inte kunde låta bli. Tyckte att den fyrkantiga ringningen passade bra till det vardagliga tyget. Överdelen är jag inte helt överens med än men kjolen sitter jättebra. Kommer nog att göra en pennkjol från mönstret senare.

För övrigt ska jag sätta saxen i den här spetsen för ytterligare en sultry sheath dress, nu med hjärtformad ringning. Den ska jag ha på ett bröllop senare i sommar. Gruvar mig lite för att börja, jag vill verkligen att det ska bli perfekt.

Ska kanske (jättemycket kanske) göra min femtielfte ändring av blusmönstret Laurel från Colette Patterns. Ett enligt förpackningen lätt mönster, tre bitar bara men jag har haft stora passformsproblem. Mjölsäcksvarning utfärdas!

Det här är vad jag planerar i alla fall. Vad har du för syplaner i sommar?

Ahoy!

Jodå, jag har haft syblogg förut. Och visst, jag har varit med på sysidan också, fast det är länge sen. Trots att jag lovar mig själv ett par gånger om år att sluta köpa syprylar och ägna mig åt viktigare saker så kan jag inte sluta. När jag är i stan rör sig mina fötter automatiskt i rikting mot tygaffären. Hemma så går jag och rotar bland mina tyger och mönster, eller sitter vid datorn och läser sybloggar. Jag är fast i sömnadsträsket... för evigt.

Eftersom jag ändå inte kan låta bli att hänga här kan jag lika gärna dela med mig.

Börjar med min ganska nya Husqvarna CB-N, i alla fall ny för mig.