scrappydesign

För övrigt....

• borde Filip och Fredrik förbjudas förpesta TV-tablån, för evigt (är de gratis ???);
• allvarligt, räcker det inte med sångprogram ? Sjung själva !;
• anser jag att Nobelpriset i medicin borde tilldelas den person som utvecklar ett vaccin mot vinterkräksjukan;
• kan november gott rationaliseras bort ur almanackan (kan annandag pingst försvinna så varför inte november ?);

;-)

Höstkänningar

Oj.....vad länge sedan det var jag tog mig tid att skriva av mig lite ! Alla hjulen snurrar för fullt igen, jobb och vardag. Fast jag klagar inte. Jag har alltid gillat hösten, det sitter i sedan skolan tror jag. Som att få en ny chans varje år, oklottrade böcker, nyvässade pennor och full av goda föresatser...nu så, nu ska jag börja på allvar !

Sticksugen, jag blir alltid sticksugen på höstarna...det luktar så gott med ullgarn och det känns skönt att kura ihop sig i soffhörnan när det börjar bli mörkt på kvällarna igen. Just nu massproducerar jag mössor. Alldeles i onödan, är jag rädd. Ungarna, två fjortonåringar och två sjuttonåringar, skulle väl hellre dööööö än att sätta på sig en mössa, allrahelst en hemstickad. I glada färger. Och mönster.... ! Bara tänkt sååååå pinsamt. Tonåringar verkar inte respondera på yttre stimuli som kyla och tilltal, utan huttrar glatt....nä....vänta nu....buttert, huttrar buttert och med ett gutturalt läte till avskedshälsning iväg i en sweatshirt på morgonen även om temperaturen sjunker. Verkar inte som de fått ärva min höstgen och insett höstens krispiga möjligheter...Nåväl, det kommer väl kanske ?

En annan sak som är bra med hösten är att man slipper känna ångest för att man inte är ute i solen så fort den visar sig ! Det är OK att hänga på museum eller i soffhörnan. Just nu är det en orchidee utställning jag vill se (till min förvåning har jag upptäckt att dessa blommor pallar min allt annat än ömma omvårdnad och frodas ändå) och så är det en utställning på nationalmuseum jag gärna vill gå på. Och har ni tid att läsa en bok - "Mr Tourett och jag" av Pelle Sandstrak kan jag rekommendera, men inte för den som har nära till ångesten, nästan så man fick lägga ifrån sig den ibland ! 

Tenfour, overandout, eller vad det nu är man säger....njut av hösten flickor !

Sommar...och sol ?

Sommar är det, men snålt med solen...hitills i alla fall ! Men jag klagar inte. Det regniga vädret har bidragit till att flera projekt som blivit liggande har fått massor med uppmärksamhet och blivit färdigställda.

Jag vet inte hur det är för er andra, men för mig blir det ofta så att skaparlusten avtar i proportion till hur länge en sak förblir ofärdig....men nu känner jag mig duktig och Luther klappar mig på huvudet...plikten först och nöjen sedan. Nu kan jag då äntligen ge mig i kast med nöjena i form av nyinhandlade tyger som bara ligger där och ropar på att få bli omhändertagna och äntligen få komma till sin rätt. Hittade en packe underbara batikfärgade tyger på symässan i våras, nu fattas bara en packe goda ideér.... : - )

Det ordnar sig nog med det ! Två veckor in på semestern och det känns som det är först nu som jag håller på att landa. Det var så otroligt hektiskt på jobbet de sista veckorna så jag hann aldrig med den där nedkopplingsfasen. Första veckan av semestern var jag speedad till tusen och klättrade nästan bokstavligen på väggarna.....nu börjar semesterlunken infinna sig....

Ja men just ! Jag har ju inte berättat hur det gick i Trosa.....det gick inge' vidare. Vi konkurrerade med pakistanska t-shirt försäljare (inge ont om dem), foppatofflor (DET däremot, är en ond företeelse...hur kan folk ? Inte nog med att de är fula, man måste ju svettas ihjäl i de där plastmonstren) och godisremmar. Av detta har jag kunnat lära att man får välja sina scener. Vi, fröknarna VåranVerkstá och jag, passar nog bättre på en marknad med en mer uttalad hantverkspublik....eller är jag bara snobbig nu ? Surt sa räven.....? Det var i alla fall en klar upplevelse och jag är jätteglad att jag tog chansen och följde med ! 

Over and out !

Hjälp, min make är en toffel !

...under sin f d fru....Grrrrrrr....jag är så arg att jag kokar. Hon är visserligen ett riktigt praktexemplar och jag kan till viss del förstå att det är enklare att säga ja och amen till henne än att bråka. Men måste det alltid innebära att jag, som är en något så när resonlig och trevlig person, måste göra avkall på mina behov ??? Nu rök vår gemensamma semester.......Hur får man sån't här att funka ? Måste man vara en "mean machine" för att göra sig hörd här i världen ? När blev det fult att vara snäll ???

I rena ilskan sprutar jag ur mig löpare och dukar......fyra stycken har det  blivit idag.....så jag antar att ilska också kan vara inspirerande : - ) eller kanske distraherande....bättre så än att göra något jag får ångra sedan.....

Jag ska tillsammans med mina hantverkskompisar vara med på Trosa marknad den 14 juni. Spännande till tusen ska det  bli och nu har jag ju kommit en bit på väg med varulagret....

Tills dess ska jag strunta i exet från helvetet och fortsätta lita till min egen tro på det inneboende goda och snälla i oss och kraften i en osjälvisk akt. Skicka vidare....en god tanke eller en liten överraskning...förr eller senare kommer det tillbaka !  

Jag trivs bäst i öppna landskap

...vid havet vill jag bo....

Gillar egentligen inte Lundell alls, men just den här låttexten kan jag relatera till ! Sitter just nu på Gotland, i ett nedlagt kalkbrott där den gamla fabriken gjorts om till hotell.

Kan inte begripa att det är sex år sedan jag var på Gotland senast, jag älskar det här karga landskapet där vegetationen är föredömligt låg och man har fri utsikt åt alla horisonter. Hotellet är en upplevelse bara det. Inredningen är konsekvent stram, grått, sten, rena träfärger och lammskinn. Hotellet ligger på en liten ö, Furillen, och runt om finns havet, som jag älskar.

Maken är och spelar golf. Jag passar på att jobba lite och sedan tänker jag ta en promenad längs stranden och leta drivved till mina ängeltavlor.

Symaskinen har jag lämnat hemma. Jag har jobbat så intensivt med mina lappar nu ett tag så det känns befriande att inte ens ha möjlighet att slå mig ner framför maskinen. Jag vet ju att när jag gör det så är jag förlorad för omvärlden ett bra tag. Samtidigt är jag glad att jag har en sådan passion i livet (maken får fölåta, han är naturligtvis också en passion), som kan få mig att glömma tid och rum och bara befinna mig i nuet med mina färger och former. Jag tror att det inte är alla förunnat och därför känner jag mig tacksam.

Till alla som inte varit på Gotland säger jag - lyckliga er ! Ni har en stor upplevelse kvar i livet som bara ligger där och väntar på er !! Landskapet, doften av backtimjan, stränderna med spännande stenar, havet......det får mig att känna mig lycklig och full av liv. Och hotellet, Fabriken Furillen, kan jag varmt rekommendera !

Konsten att göra affärer...

...fick jag inte tillämpa idag : - )

Har stått min första eftermiddag i våranverksta's verkstad/affär. Inte en kund på de fyra timmar jag var där : - (.....det enda besök jag jag hade var fyra fotbollskillar som undrade om de fick låna toan. De var inte särskilt intresserade av vare sig änglar eller geleljus...

Tog med mig symaskinen, så jag fick lite gjort i alla fall. Nu har jag broderat alla väskor och skor som ska med i min Shoes and Bags quilt. Måste ju bli varje kvinnas dröm ! Nu ska jag bara försöka pussla ihop dem på något spännande sätt !

Jag har fått upplåta symaskinen till min styvdotter som ska förfärdiga en handdocka. Ett inte helt enkelt projekt ens för en syräv som mig. Vi fick klura en lång stund för att få fram ett mönster som (förhoppningsvis) funkar. En prins med puffbrallor och allt ska det bli.  

Nu lockar solen och årets första sommardag, så.....so long, hoppas ni alla har lika underbart väder !

Till alla slöjdfröknar....

...som jag stött på vill jag bara  säga HAHA - pilutta er....mina grejer duger !!! Jag har stått och sågat träfigurer hela morgonen, och man tänker så bra då, ungefär som när man stickar....händerna går och tankarna vandrar fritt. Bättre än meditation och definitivt roligare än att jogga.

Tänkte på alla mina slöjdfröknar som genom min skolgång suckat och pustat och ojat sig över att jag har för bråttom, att jag inte tråcklar innan jag syr och att mina färgval varit...ja, en smula oortodoxa. Tack gode gud att ni inte lyckades ta död på min skaparlusta ! Undrar hur mycket man själv som förälder lagt sordi på ungarnas skaparglädje för att man tagit över, det går fortare och man får det gjort på det sätt som man själv vill....hmmm....tänkte inte på det...

Funderade också över vilken skillnad det är på hur vi som män och kvinnor (eller kanske som olika människor, om man nu ska vara politiskt korrekt och inte stöta sig med vare sig feminister eller någon annan grupp som kan känna sig kränkta) tar  oss an uppgifter. För mig blev det uppenbart när jag som kvinnlig chef ingick i en ledningsgrupp för några år sedan. Åtta herrar och så jag....Min chef blev alldeles otålig när det i hans ögon inte hände något.....men jag jobbade på ett helt annat sätt än hur han tänkt sig. Men det blev ett uppvaknande för honom också när poletten ramlade ner och han insåg att vi hade samma slutmål, jag hade börjat i en annan ände bara. Det var en klok och förståndig chef, trots att han var en man....skojar bara förståss.... så jag fick också ett erkännande senare.

Nä, nu ska jag, styrkt av dessa JAG KAN SJÄLV tankar ge mig ut i trädgården och göra ännu ett (fåfängt ?) försökatt rensa ogräs UTAN att dra upp kulturväxter.....men det kanske duger med lite i ogräs i rabatterna också ?

Jag vill hem, jag vill hem....

Sitter på jobbet och har trååååkigt.....alla (utom jag) är lediga (utom jag) och jag har egentligen en miljon saker att göra men jag vill bara hem och jobba med mina tyger istället för att sitta av tiden här ! Jag är så avis på alla som hittat ett sätt att försörja sig på sitt intresse, att ha integrerat sitt liv med sitt jobb....

Jag har fått förmånen att gå hos en "coach" genom jobbet, och tillsammans har vi kartlagt mitt liv - som det ser ut och som jag drömmer om att det skulle kunna se ut...Jag skulle inte ha något emot att växla ner och skapa mera utrymme för min hobby, men, med fyra tonårsungar i familjen känns det som man sitter rätt fast i ekorrhjulet - åtminstone tills de lämnar boet.

Jag har kommit en bit på vägen i alla fall ! Träffade två andra hantverkstjejer på en liten lokal marknad jag deltog i i höstas, och vi har inlett ett samarbete. Vi kompletterar varandra ganska bra, de gör smycken, ljus, gjuter i betong och målar. Nästa lördag ska jag stå i den kombinerade verstaden/affären, det ska bli skitkul och spännande !

I går var jag med familjen i Dalarna och firade svärmor. Vi åt gott och tittade på en fotoutställning. Både kroppen och själen fick sitt. Det visade sig att ägarinnan tilll värdshuset där vi åt också målade ! Tavlorna var abstrakta och underbara i färgerna, en del skulle gå att omsätta i lapptäcken....

Nytt projekt på gång....

Eller kanske snarare ett projekt till på gång. Högen med ufo´s tenderar att växa.... Blev så inspirerad av ett broderi jag såg här på sysidan, en gammaldags damkänga med vackert mönster. Hittade efter lite letande till den hemsida där mönstret skulle finnas, och upptäckte till min besvikelse att det var ett brodyrprogram till symaskin..:-(

Å andra sidan fanns där flera läckra skor och handväskor, så jag har tagit mig friheten att "översätta" mönstren till vanliga broderier. En quilt (förstås) med skor och handväskor tänkte jag mig

 med tyger i rött och vitt.....så länge broderar jag så fort jag kommer åt, på fikaraster, på pendeltåget...ja överallt ! Lovar hålla er uppdaterade om projektets fortskridande...