Hjälp, min make är en toffel !

...under sin f d fru....Grrrrrrr....jag är så arg att jag kokar. Hon är visserligen ett riktigt praktexemplar och jag kan till viss del förstå att det är enklare att säga ja och amen till henne än att bråka. Men måste det alltid innebära att jag, som är en något så när resonlig och trevlig person, måste göra avkall på mina behov ??? Nu rök vår gemensamma semester.......Hur får man sån't här att funka ? Måste man vara en "mean machine" för att göra sig hörd här i världen ? När blev det fult att vara snäll ???

I rena ilskan sprutar jag ur mig löpare och dukar......fyra stycken har det  blivit idag.....så jag antar att ilska också kan vara inspirerande : - ) eller kanske distraherande....bättre så än att göra något jag får ångra sedan.....

Jag ska tillsammans med mina hantverkskompisar vara med på Trosa marknad den 14 juni. Spännande till tusen ska det  bli och nu har jag ju kommit en bit på väg med varulagret....

Tills dess ska jag strunta i exet från helvetet och fortsätta lita till min egen tro på det inneboende goda och snälla i oss och kraften i en osjälvisk akt. Skicka vidare....en god tanke eller en liten överraskning...förr eller senare kommer det tillbaka !  

---

(Logga in för att skriva en kommentar)

2008-06-02 16:30   Lotta Nilsson Persson

Skulle vilja svara dig något klokt som hade haft alla lösningar men du har redan skrivit så bra och pekat på den frustration som man kan känna när man ska försöka få ihop nya familjer med gamla så det finns inte mer att säga än att: bit ihop när det behövs och bit ifrån när det behövs. Var den goda människan istället för exet från helvetet har det redan så jävligt som hon kan ha för annars hade hon inte ställt till det, det är hennes chans att hämnas för hon är säkert inte lycklig med sitt eget liv och då måste man göra skit för andra istället. LYCKA TILL!!!