Renés blogg

Vill för mycket, dålig planering eller behöver tidspressen?

Ja, vilket det nu är, så här är historien denna gången! :-)

Sent i somras köpte jag lite tyger på rea. Den gången skulle jag bara ha lite komplettering till något, (glömt till vad :-)) och kom hem med 3 stycken andra fina tyger också! Ett var i trikå, som jag tyckte kunde bli en höstklänning. Nu passar jag inte så bra i varma färger, men detta tyget har inslag av vinrött, vilket gjorde att jag satsade på det. Annars har jag ju mina två mörka döttrar, som nog kunde gilla något av det.

Som vanligt är jag sent ute med saker, men när höstens Ottobre kom visste jag att det var bra att jag inte hunnit klippa till tyget. Där var en modell som jag gillade!

När jag så skulle åka på visit hos sonen i november, satte jag saxen i tyget veckan innan. Tidspress är det som får igång mej! Jag fotograferade den när den var klar, packade ner den, handlade lite strumpbyxor ton i ton och åkte till Stockholm. Där såg vi bl.a. på Rainman, härligt och en kväll att minnas! Men, jag var inte nöjd med halsringningen i klänningen!

Så väl hemma igen, satte jag saxen i tyget igen, klippte till en ny remsa av resterande tyg och ”drog” inte så mycket i tyget så det "rynkade" sig på fel ställe! Det blev kanske lite på andra hållet, lite "löst" men betydligt bättre! Så att jag har två bilder på klänningen är för att den högra är första halsringningen och den i mitten är nummer två. Den vänstra bilden är när jag i början på december skulle ut på julbord med mina arbetskamrater! Då kändes klänningen bra och den kvällen var också trevlig!

Va' bidde de' då?

Jo, det blev precis som jag planerat från början. Då för flera år sedan, när jag köpte ett tyg på rea, som jag bara inte kunde motstå! En en skön sommarkofta! I våras hade jag hittat ett mönster i Burda och före alla andra projekt var mönstret ritat, tyget och mellanlägg klippta men... så kom alla de där andra sakerna som jag tänkte göra först.

Men när jag sytt min "augusti klänning" tänkte jag att det kan säkert vara varmt ett tag till, så jag syr den ändå! Annars blir den bara liggande! Så sagt och gjort. Den blev färdig förutom ärmarna. Då insåg jag att det inte var "min" modell! Men jag har en lång, reslig dotter! Så jag frågade henne om hon ville ha en kofta hon kunde ha på jobbet. Det ville hon, ärmarna i och nästa gång min svärson och barnen var här, fick de den med sej hem.

På tok för fin till jobbet sa hon, hon jobbar på förskola! :-) Men den passade.

En sak som jag inte var nöjd med var att det undre tyget antagligen glidit lite när jag klippte till det. För en ficka och en infodring var inte trådrakt, men dottern tyckte inte det märktes! Jag gjorde det när jag sydde den! :-(

Kontentan, det bidde en kofta, inte till mej men till användning. Och ytterligare en tygbit borta från hyllan!

Men jag måste väl tillägga att jag hunnit fylla på med några fler den sista tiden! ;-)

Bild på min sida!

Allt går inte bara i dur

För alla som inte konstaterat det ännu, åren går fort! Det sägs att det inte går fortare än förr, men jag undrar ibland! Hur kunde man så här snabbt komma att höra till dem som är i övre medelåldern? För det är väl där jag är nu, men varför kategorisera? Men att tankar kommer om detta är ju för att flera av mina släktingar som är i generationen före mej, börjar "falla ifrån"! Somliga verkligen på grund av hög ålder, andra på grund av sjukdom, inte så gamla. En nära farbror till mej blev sjuk för ett och ett halvt år sen. I juli, strax efter han fyllt 66 dog han. Sorgligt, men tillslut skönt för honom.

Hur platsar detta då på Sysidan? Ja, som allt annat är det ju en del av mitt liv, som nu även skulle inkludera att sy något jag kunde ha på mej på min farbrors begravning. Inom den närmsta  familjen kom vi överens om att kläderna och färgval inte hade någon betydelse den dagen. Det var inte något som vår farbror hade som prioritering. Däremot hade jag, då det var sommar, absolut inget som skulle passa. Allt var bara urtvättat och sommar/strand kläder. Men i enlighet med det jag försökt ett tag nu, letade jag igenom mina gömmor för att se om det fanns något som passade för tillfället, men framför allt som jag också kunde använda till andra tillfällen.

Jag visste ju att den här biten tyg låg där! Den var inköpt för att jag blivit förälskad i ett palgg som någon sytt här på Sysidan av det. Så när jag då, för några år sedan var på SoS och hittade det, köpte jag en bit! Men, jag var fortfarande inte igång med att sy så mycket till mej själv då, alltid upp och ner i vikt, så tyckte jag inte jag hittade någon modell som tyget skulle passa till mej.

Nu har inspirationen att sy till mej själv ändrats och när Ottobre tidningarna för dam kommer kollar jag snabbt in dem. Så jag hade i bakhuvudet en modell som jag visste jag fastnat för. Men den var i tidningen antingen helfodrad utan ärm eller långärmad. Men redan i skolan lärde man sig klippa till infodringar för ärmhål och med måtten som min faster och jag hjälptes åt att ta på varandra, kortade jag av livet på bak och framstyckena. Lite mönsterpassning försökte jag mej på och lyckades nästan.... Men jag tycker  inte det märks så mycket att det stör. Ja, som vanligt, kvällen före begravningen var klänningen klar och det kändes ok inför morgondagen.

Det blev verkligen fint, vädret och minnesstunden! Min farbror hade under hela sitt liv ägnat sig åt musik. Bluesmusik! Och familj och vänner från musikvärlden hade satt ihop musik som fick stunden att bli så vacker och minnesvärd!

Ja, återigen blir man påminnd om vikten av att göra det man önskar och inte skjuta på det. Att umgås med nära och kära är nog det viktigaste. Men att sy när det nu är ens största intresse är inte att förringa. Jag tänker ofta på dem som inte har några val! De finns! Så visst är jag privilegierad som har så mycket att välja mellan och jag försöker göra det jag önskar nu! Inte sen! :-)Idag ska vi överraska min bror, som fyller 60 år nästa vecka, med en familje fest! Då ska jag ha min klänning på mej igen!

Förresten, tyget som jag sett i en så fin modell, senare en till, var faktiskt i trikå! Min klänning är i vävd bomull!

Bild på min sida! :-)

En fantastisk sommar

När vi kommit hem från vår Stockholmssemester, tog jag tag i omklädningen av stolarna, makens regissörsstol och Ffions klänning! Det var mycket jag ville göra, samtidigt som det var fint väder. Men jag resonerade med mej själv och bestämde mej för att vara nöjd med mina val!

Under kvällarna tidigare hade jag haft Astrids väska att virka på, nu kändes det tomt i TV soffan. Att virka väskan var kul och jag letade reda på ett mönster på Drops som såg kul ut. Lite mer struktur än Astrids, som bara gick på känsla! Garn hittade jag i min låda, från min kofta jag stickade för några somrar sedan, hade jag flera nystan kvar. Min väninna som har en garnaffär, satte ner priset när jag gång efter annan behövde komplettera till koftan då hon redan hade lagt garnet i reakorgen! Utan att kolla om grovleken stämde med mönstret, tog jag en virknål som passade och började virka en väska till Ffion.

Före lilla familjen från Wales kom, var makens stol och köksstolar färdiga. Ffions klänning var klippt men inte sydd och väskan var färdig virkad men inte fodrad och pimpad! Under dagarna de var här, var det ju inte tal om att sitta vid maskinen. Men jag var ju tvungen att få sakerna färdiga.

Kvällen före deras avresa satt vi uppe länge och pratade. Men när alla sen gick till sängs, stängde jag dörren till syrummet och satte igång. Jag hade nämligen sista lediga natten på min semester och före jag går på ett nattpass, brukar jag sitta uppe så länge jag orkar. Detta för att komma i "nattrytm" och sova lite längre nästa morgon. Så klänningen färdigställdes, foder klipptes till väskan, det blev samma tyg som till Astrids väska och knapp syddes på. När Astrid och jag tittade på den färdigvirkade väskan tidigare, tyckte hon att blomman på Ffions väska skulle vara röd, så det blev den.

När klockan var 3 gick jag och la mej för att sedan vakna vid 9 tiden och laga en sista frukost till oss alla. På en hängare hängde Ffions klänning och väska och när hon sedan skulle prova den passade vi på att ta ett foto av oss båda, i våra sommarklänningar. Att jag ser så trött ut på bilden beror inte på att jag var så jätte trött. Det beror på mina något starka glasögon, normalt använder jag linser! Ffion gillade både klänning och väskan, hon fick också veta att virkningen kallades Popcorn. Det tyckte hon var kul! 

Och jag fick sova ut före jobbet, när huset sedan blivit tomt. Det är alltid en konstig känsla när detta händer, men det kändes nog mest för maken. Ffion var nämligen otröstelig när de skildes åt i Hyllie! Men han åker till Wales ofta och vi hoppas de snart kommer hit igen! :-)

Bild på min sida! :-)

Att använda det man har

När jag inte orkade sitta vid symaskinen tidigt i somras blev det en del TV med maken. Vi gillar film, det är så bra avkoppling! Men jag vill gärna ha något i händerna. :-)

Jag hade ett "trikågarn", som för evigheter dök upp i ett paket från Kilafors tror jag. En beställning av garn där man inte visste vad som finns i. Detta måste varit när min son var liten, för jag vet att min mamma började göra en tröja till honom som han "växte ur" innan den var färdig. Jag tror delarna ligger kvar! 

Men där fanns mer. Så fram med garnet, men vad skulle jag göra. Klänningen till Astrid var på gång i symaskinen, så kanske en väska också till semesterresan med oss. Jag hade inget mönster men tänkte på min lilla Cath Kidston väska och hur delarna såg ut när jag sydde den. Grov virknål, kaffe och en bra film så växte väskan fram.

När den var hopsydd tänkte jag att det nog inte var en bra idé att ha den ofodrad, små tjejer har ju små saker! Så upp i tyglagret och letade reda på en bit tyg som min mamma köpt, men aldrig blivit något av! Det känner jag igen! :-) Inte mitt tygval om jag köpt det, men till detta passade det. Så tyget på bordet, väskan ovan på och så klipptes foder och en ficka till! Det gick faktiskt över förväntan att sy ihop väska och foder på maskinen. Ställde den på tjockt tyg och hade tyget nedåt och virkningen upp. Massor med nålar och det blev ganska bra.

Jag hade virkat en liten ögla till stängning, så en knapp från mitt knapplager syddes på. Då garnet har en lite "smutsig" ton tyckte jag den skulle piffas upp lite till. Jag hittade ett litet nystan silvergarn och med den kluriga saken jag köpte på Symässan för ett par år sen, blev det en liten blomma. När Astrid sen använt väskan ett tag såg det mer ut som en tofs! :-) Så fästes blomman på väskan och när Astrid fick sin klänning inför avresan var också väskan färdig.

Bilden är från sista dagen innan vi skulle åka hem. Då har hon både klänning, väska men även en kofta jag sydde tidigare, på sig! Morfar hade dessutom på Norrmalm i någon butik, hittat nya tights och gympa dojor på rea, så hon var så fin när hon hälsade på kungens lejon!

Bild på min sida! :-)

Eftersatt make

När maken för några år sedan sålde sitt hus, körde vi med en van genom Europa och England till Wales för att frakta hit de saker som han ville behålla. Då vi redan hade en hel del här, blev det till att sortera, men flera saker var självklara att ta med. Andra lika självklara att inte behålla!

Ett föremål blev genast intressant i min tankeverksamhet. Nytt tyg! Absolut! Den skulle bli fin sedan! Men sen blev det lite andra saker som gick före! Jo, brodermaskinen dök upp och tog tid och otid. När den inte fungerade! Då och då stötte jag på makens föremål, som inte användes utan verkligen behövde min omvårdnad. Jag hade t.o.m ett tyg på G, men tvekade. Det var nog inte rätt kvalitet.

Så denna våren, nu har jag fått mer tid och ytterligare tankearbete har lagts ner, inköp av rätt tyg och beställning av broderier. Jo, för nu tyckte jag att jag nog skulle kunna få till det!

Vad är det då för oblekt? Jo, en gammal regissörsstol!  Och en sådan har jag ju faktiskt sett renoverats på TV. Men makens skulle få behålla charmen av att få vara en regissörsstol. Men då vi ju har en filmskapare i familjen, min son, fick stolens tema vara något som passar till maken. Det blev till honom som basar över grillen i stället. För visst behövde han något skönt att sitta på, när han sköter sommarens grillkvällar med bravur! :-)

Bilder på stolen finns på min sida!

Äntligen ett projekt till färdigt!

För några år sedan, när yngsta dottern flyttade till en ny lägenhet, behövde hon ett nytt köksbord och stolar. Då hon var mitt uppe i planering av en ny föreställning , började jag titta på blocket och hittade något och planerade för att sedan, då jag har bil, ev. hämta. Det blev en hel del roliga turer som slutade med att äldsta dottern fick vårt köksbord till deras uterum. Yngsta dottern fick våra stolar plus ett fint litet bord vi hittade i Ystad och vi fick ett "nytt" stort köks bord, då det är här det oftast samlas flest människor på en gång! Det enda som jag inte var riktigt nöjd med var, förstås, tyget samt de var inte så mjuka att sitta på, som de gamla. (Konstigt man känner det när man har egna sittkuddar! :-)

Ok, inga problem, det finns tyg och häftapparat. Men favorittyget hade redan börjat användas till stolarna som gick till yngsta dottern. Köpte ett nytt tyg, men nej, det var inte riktigt det jag ville ha. Var på SoS och köpte skumplast och fyllning, de skulle absolut bli sköna att sitta på. Förra året hittade jag ett nytt tyg på rean i Ystad, mycket bättre, men ännu ingen tid att fixa!

När Stockholmssemestern var slut, före bonusdotter med sambo och bonusbarnbarnet skulle komma på första besöket, tog jag mej i kragen. Det tog en dag. Nöjd med mej själv, det blev fint, men maken tyckte som jag, "-Det skulle vara snyggt med matchande gardiner"! Tänk att han såg det!;-)

Hjälp fanns att få. Kökstyget som jag köpte för 24 kr metern på SoS förra året, 4 meter tror jag jag köpte, blev dagen före de kom, till ett par enkla gardiner. Men nu njuter jag av detta långt efter besöken har åkt, när jag sitter med mitt morgonkaffe på mjuka stolar och ser ut genom ljusa gardiner!

Bilder finns på min sida!

Minne från vår mormor

Tidigare i sommar la jag ut bilder på ett baby's nest till Herman. Herman är barnbarn till min enda moster, alltså min mammas syster. Moster fick sina två barn ungefär samtidigt som mina två äldsta föddes, hennes dotter är 6 månader äldre än min äldsta dotter och hennes son, 1 år äldre än min son. Då hon var ganska mycket yngre än min mamma, har hon varit min idol som barn, men senare också kompis under tonåren. Trots att vi har 11 mil emellan oss var vi ofta tillsamman med barnen och de var riktiga kompisar under hela barndomen. Ibland när jag körde till dem följde min mormor med. Hon hade blivit gammelmormor och mormor igen, bara inom ett par år och försökte träffa alla så ofta hon kunde. Ofta tog hon själv tåget men när jag skulle åka planerade vi en dag så att hon också kunde följa med. 

Åren har gått men minnena består och jag ville dela med mej ett minne av vår mormor till kusinens förstfödde. I gömmorna med lakan, som min mamma sparat undan, fanns ett fint lakan kvar med mormors initialer och fin spets. Jag tvättade det samtidigt som några "vanliga" lakan, vilken skillnad på kvallitet. Jag hade redan bestämt mej för att tyget jag köpt i Wales skulle bli till påslakan, från början två små. Men då önskemålet blev till stor säng, gick hela biten åt. Tänk vilken tur jag hade när "damerna" i affären där gav mej rabatt! Det kan ni läsa om i mars bloggen! :-)

Ja, resultatet finns att se bland mina foto. Familjen blev glada, mamma och moster tårögda, berättade de sen. Det är mycket som följer med minnen men vilken tur! För även de som inte fick vara med på Hermans dop blev ihågkomna och utan dem hade inte vi varit där! Ja, jag var ju inte där, jag jobbade! Men i helgen hoppas jag vi kan åka och hälsa på lilla familjen. Det är två timmar till dem men nu vill jag träffa killen! :-)

Hermans baby's nest

Jag har som många andra haft uppehåll från Sysidan, både när det gäller att lägga in foto och att skriva i min blogg. Och tyvärr måste säga att det lilla jag har haft den uppe, har jag inte hunnit kommentera mycket heller. Jag ska gå tillbaka och titta på bilder, för ofta finns det något som man absolut inte vill ha missat! 

Däremot har jag sytt ganska mycket, vilket både varit roligt men ibland lite stressande! Roligt för att jag velat göra de saker jag gjort, men att jag ibland suttit inne, när jag kanske skulle varit ute i värmen det har gjort mej lite vankelmodig ibland! Men mest är jag ändå glad över att ha haft tid att sy!

Nu är det vardag igen, maken är på jobbet, semester besöken har åkt hem och första arbetsveckan avklarades förra veckan och jag har min första fri dag! Så nu kommer den uppdatering som jag lovade vid publicering av senaste bilden.

Min kusin, som är i ålder med mina barn, blev pappa i våras för första gången. När jag pratade med hans fru efter vi fått inbjudan till dopet, undrade jag om det var något de önskade till lille Herman. Ett påslakanset kanske, eller något annat!? -Jo, påslakan behövde de till honom. Men så undrade den nyblivna mamman om en sån där liten sak att ha i sängen, för att den inte skulle kännas för stor i början, var de svåra att sy? Det visste jag inte, jag hade ju sett flera här på sidan, men visste inte riktigt hur man skulle gå tillväga. ”Vi får se vad det blir”, sa jag!

Jag började leta på Sysidan och Googlade och hittade flera olika beskrivningar. Men för mej som inte gör så mycket utan mönster, tar det tid innan allt faller på plats. Men jag hade ju en tidsfrist, dopdagen! Så jag bestämde mej för att följa Theodors och Wilmas mammas beskrivning för tydliga bilder och inköps lista. Från Sara, Little miss Fix, fick jag idéen med att ha en extra madrass.

Så här gjorde jag: Med shopping lista begav jag mej till Stoff och Stil. Där hittade jag mitt tyg som jag föll för med en gång. Det påminde lite om det Sara hade använt. Jag fann kantband i ”rätt” färg och fick sen hjälp med tillklippning av vadd, en bit plastad frotté och av tyget. Så var det madrassen. Sara hade skrivit att den hon köpt var ganska tjock! Därför var jag tveksam att köpa den stora mängd som SoS hade i samma tjockleken. Men när jag på Rea-bordet hittat ”mitt” tyg, fanns det en korg alldeles bredvid. I mitt minne kom jag ihåg: 49:- och bäddmadrass! Sagt och gjort, efter ha nämnt min tanke för expediten och hon tyckte det var en god tanke, åkte den med till kassan!

När jag kom hem satte jag tyget i maskinen för sick-sackning, där efter i nästa maskin för krympning, medan jag ritade mönster och sedan väntade på att tyget skulle torka.

Min tanke var att om lill-killen kräker och kissar igenom, så vill man inte tvätta allt varje gång. Så liksom Sara, gjorde jag en extra madrass. Då hade jag redan gjort nestet, så jag ritade en mall efter botten, hur stor den skulle vara. Jag klippte madrassen efter mallen, la den med nederkanten på den ena långsidan och fick på så sätt ut tre madrasser. Per automatik blev nederkanten kantad då hela madrassen, (storlek: barnsäng) var kantad och sen sick-sackade jag runt resten. (Se bild, det låter konstigt men det blev bra!) Dessutom klippte jag till bit plastad frotté med samma form. Den la jag överst i fodralet som jag gjorde med ”örngottsvikning”. Om det sen blir vått, kan man tvätta fodralet och frottén separat men resten av nestet är förhoppningsvis torrt!

De två andra madrass bitarna stoppade jag i den ficka jag skapat i botten av baby nestet. Jag tyckte det gav lite stadga i botten och den går att använda även utan den tredje madrassen. Genom att förlänga den nedersta biten så jag fick sömsmån att vika och jag avslutade med att slå i tryckknappar.

När jag läste beskrivningarna som alla duktiga mammor och andra gjort, trodde jag inte att jag skulle fixa det så snabbt som de beskrivit. Jag har ofta lite ångest över att sy nya, annorlunda saker, jag vill inte att tyget ska gå till spillo, men har oftast inte tid (planerar dåligt) för att sy en provmodell. Det kostar ju också! Men det tog inte så lång tid när jag väl satt saxen i tyget. Precis som fler har sagt, att få vadden på plats tog en del tid. Jag använde mej av tubgas som jag haft liggande i åratal. Den var ganska tunn, så genom att knyta en bit snöre om en knut i ena änden på ”rullen” och sedan dra och manipulera gick det ganska bra. Men tubgasen fick vara kvar! Nästa gång ska jag prova med strumpbyxor, jag har sett det beskrivet efter jag blev färdig.

Jo, för nu har vi ju en liten pojke till vars föräldrar kan tänka sig få ett baby's nest till lille Loke! Så jag har redan varit och köpt mer tyg, vadd och madrass. (Det fanns bara två, tre kvar i korgen) :-) Snöre och kantband hade jag över och det passar bra, för jag köpte samma tyg igen! Man ska sy i tyger man själv gillar, tycker jag! :-)

Tyvärr jobbade jag när dopet var, men maken fotograferade och berättade att presenten blev uppskattad av alla. Jag har sen fått bilder på Herman och deras katt. Båda gillar att sova i den! :-)

Det blev en present till, den får jag berätta om nästa gång!

http://www.sysidan.se/albums/viewpic.htm?ID=88981

Ingrids uggla

Jag blev för en tid sedan inbjuden av en bekant till hennes installation. Förväntansfull inför detta kontrollerade jag min almanacka med det samma. Mitt i ett arbetspass i semestertider. Ingen chans att jag kunde gå. Så jag fick tacka nej, med tungt sinne. Men i bakhuvudet fanns ändå vår lilla chans till eventuell ledighet, på vår arbetsplats.

Vi har ett schema som bl.a. innefattar att man om där är lite patienter och vårdtyngd, så kan man få stand by med kort inställelsetid. Jag börjar jobba kl 22 och från den tiden kan jag isåfall när som helst bli inringd. Naturligtvis kan jag inte sitta uppe och vänta speciellt om jag vill ha någon glädje av eventuell ledighet.Så jag får gå och lägga mig, men räkna med att bli inringd när som helst. Jag hade skrivit upp min önskan för detta, men var ganska säker på att jag skulle jobba. Avdelningen var full när jag gick hem klockan sju på morgonen. Men när jag ringde och kollade vid halv åtta tiden på kvälen, hade läget ändrats på avdelningen och jag fick stand by. Så jag gick och la mej några timmar senare och när maken kysste mej "hej då" klockan halv sju nästa morgon, förstod jag att min natt hade passerat utan jobb.

Någon timme senare vaknade jag till liv och startade genast dator och symaskin. En handduk i lådorna åkte fram och Ingrids fina uggla laddades in med lite text! Medan maskinen satte igång, satte jag på mitt morgonkaffe!

Ett par timmar senare var jag på väg till installationen och den blev bara så fantastisk och underhållande som personen det gällde, själv är! Minglandet efteråt innehöll också mycket som framkallade skatt och för mej kunde en extra ledig dag inte varit bättre!

Jo, jag gjorde en liten ”de tour” innan jag körde hem. Stoff och stil en dag när man har bilen till stan är perfekt avslutning. Ett reatyg inhandlades till ett babynest samt lite annat! :-) Babynestet sydde jag igår, de första sådan jag sytt, mer om det nästa gång!

Handduken då! Jo Lotta blev jätteglad för den. "- Den finaste handduken jag någonsin fått!", sa hon. Så tack igen, Ingrid Wester. http://www.sysidan.se/member/view.htm?ID=9002 

Många kommer framöver, precis som denna mottagare säga samma om din uggla, oavsett vad den hamnar på!

http://www.sysidan.se/albums/viewpic.htm?ID=88657