Att sy eller inte sy, det är frågan

Testtunika

Jag har länge gått och sugit på flera idéer som bygger på "singoalla"-konceptet, med raglamärmar där såväl halsringning som ärmslut är kanaler med resår i. Något mönster har jag dock inte orkat skaffa. Modellen känns så enkel så det borde ju inte behövas tycker jag.

Ikväll gjorde jag halvt slag i saken och ritade ett mönster ungefär efter en klänning som vi redan har. Detta tog en hel del tid och ovanan vid mönsterkonstruktion gjorde att jag fick vissa aha-upplevelser.

Sen skulle jag sy en testtunika, för jag vill ju inte göra några trista inlärmningsmisstag på den skarpa produkten. Misstag gjorde jag dock ett flertal med testtunikan! Såväl "bra" saker som att komma på hur jag skall vika sömmarna eller sy in resåren, som rena klantigheter (som att vända framstycket fel och upptäcka detta först efter att jag sytt ihop ganska mycket). Nyttiga lärdomar (det mesta) men de gjorde också att mer tid än nödvändigt gick åt. För den händelse ljuvliga dottern skulle ta denna testklänning till sitt hjärta har jag både sicksackat kanterna och sprättat/sytt om sånt jag inte var tillräckligt nöjd med.

Resultatet av kvällen ses på bilden ovan. Testklänningen är sydd i ett ganska rart tyg. Efter att jag testa passformen på dottern skall jag sy en ny klänning i bland annat tyget nedan. Lite fräckare, om jag får säga det själv. :-)

Kvällens lärdomar

• Det är bättre att sy kanalen först och sen trä i och sy ihop resåren, än att först sy ihop resåren och sen sy kanalen runt resåren, åtminstone i smala ärmslut.
• Det är bättre att "fula veck" i halsringningen kommer på ärmstyckena än på fram- och bakstycken. 
• Man skall vända samtliga stycken rätt innan man börjar sy...