Tugga tyg & fiska tråd

Efter det misslyckade linneprojektet är det jersey som gäller. Japp, bara att sätta igång då. Tänkte jag. Tugg, tugg, tugg....Min maskin slukade gladeligen i sig första tygsnutten. Lirkade och vickade lite försiktigt, utan att någon katastrof inträffade. Så på det igen. Tugg, tugg.....Nu satt jerseyn som fastlimmad i maskinen. Suck. Bara att börja plocka isär, ta fram diverse verktyg och pilla ut den tygrest som envist höll sig kvar. Trodde jag. Hade lagt undertrådsrullen till höger om nålen lite försiktigt. Och när jag tagit bort alla lösa delar kring matartänderna så blev det ett litet hål rakt in i maskinen. Och vips så smet rullen med undertråd ner där. Förstås. Aha, om jag skruvar loss nålplattan får jag säkert tag i den lilla rackaren. Tänkte jag. Tog fram den skruvmejsel som följde med till maskinen. Men hallå! Den går ju inte in under "överdelen". Tänk, tänk....Fram med en femtioöring, lägga på högkant i skruvens skåra, och sedan den gamla hederliga polygripen, hävstångsprincipen. Det fungerade! Men jag kom inte åt min undertråd för den skull. Slutade med att jag hade plockat fram en hel massa verktyg och köksredskap. Försökte fiska med en virknål, nypa med en stekpincett. Men neej. Fick helt enkelt skruva isär maskinen och skaka ut den lilla .......eln.

Jagar också det perfekta byxmönstret till Alva. Köpte ett Burdamönster, maxi kids, på byxor. Kände mig inte helt nöjd. Började dra ifrån, och så lägga till, göra rakare.....Tror att jag är på god väg att få till det. Och när jag VET ska jag gå till ett plåtslageri och be dem stansa ut mönstret i plåt, så att det inte kan försvinna eller ändra sig.

Att köpa kläder till en sexåring med övervikt är i princip omöjligt. Vet inte hur många gånger jag kommit hem med nya kläder som inte har varit tillräckliga i midjan. Och passar de där, blir de ju en halvmeter för långa i benen. Det är en stor anledning till att jag började sy över huvud taget. Att det skulle vara så otroligt kul kom som en bonus. Jag fattar verkligen inte att klädfabrikanterna inte har förstått att det finns barn med andra behov. Vet själv hur svårt jag hade att hitta kläder när jag var extremt mager. Kom in i en jeansbutik och talade om vilken tumstorlek jag hade. Expediten fnös lite föraktfullt och sa: - Såna storlekar tillverkas inte. Men lik förbannat behövde jag en sådan storlek vid den tiden. Lika mycket som min dotter behöver bekväma kläder som hon får känna sig fin i nu. Om jag någon gång förverkligar min dröm om att sy på heltid kommer jag definitivt att satsa på barnkläder som är anpassade efter olika barns behov. Det ska inte finnas någonting som heter för tjock, för lång eller kort.

Nu måste jag - förlåt kan jag - gå en kissrunda med hunden. Sen kan jag diska. Och snart kan jag koka soppa på en spik (hellre det än sniglar en gång till).

---

(Logga in för att skriva en kommentar)

2007-09-08 11:39   Annika Möller

Det låter som en bra affärsidé. Min dotter är lång och normalviktig enligt kurvan, men lik förbaskat sitter byxor och kjolar alltid för hårt i midjan. Undrar vilken måttstock klädkedjorna använder när de konstruerar sina mönster.
 

2007-09-08 09:10   AnnKatrin Rydberg

Håller fullständigt med dig. Fram för mer anpassade kläder i butikerna. Sitter just nu och skall ändra 3 tröjor och ett par byxor åt en tjej på 10. Hon är också kraftig. Strl xl inga problem över magen....eller kanske 164 och klippa av benen jätte....
Mönsterkonstruktion är nog bra att kunna så man kan rita egna mönster till barnen.
Kram o lycka till
 

2007-09-07 11:10   Avslutat Medlemskap

iikkk hatar sådanna expediter, men tillhör vardagen
vilken tur att Alva har dej till mamma
kram